Kalimera! Nu är vi äntligen här!
Uppdaterat: 17 aug. 2018
Kalimera på er alla. Ska vi se vart jag ska börja... visst ja..
Gick upp klockan 05:00 den 9/8 i Frölunda, Göteborg. Satte mig på balkongen och jag hade gjort mitt sista kaffe i Sverige. Tittade ut på gården där jag växt upp sedan jag var 3 år gammal och kände jag är klar att ge mig av, kände inte nån känsla av saknad.
Morsan kom upp och vi pratade, märkte att hon var nervös, men hon vet att det alltid har varit min dröm och inte nog med det hittade jag en man som hade samma dröm, snacka om att vinna miljoner på lottot - en Roberto, han är ju min miljonlott!
Robban åkte in till stan för att hämta vår hyrbil... tiden gick fort nu ska vi iväg! Detta är så sant, härlig känsla .....det är sant nu.
Alla Hejdå och massor av tårar i ögonen..
Altplatsens äldreboende där jag arbetat i 14 år var jag på avtackning på måndagen 7/8 det var jätte fint och så mysigt vi åt och hade så trevlig! Fick blommor, choklad och ett present kort och de som var där tackar jag er från mitt hjärta! och tack till min chef (vill inte skriva namn för sekretessens skull), jag kände mig verkligen uppvaktad, Tack så jätte mycket! Kram på er! Köpte mig en parfym Lancome Hypnos den är blå som Kretas hav. Så presentkortet användes till något som påminner mig om er!
Kvällen innan kom vår vän Carina och sa hejdå. Hon hade gjort en beställning på ett kort som är jätte fint, tack Carina, hon är vår vän vi saknar dej!
"Vi tittar på varandra, Robban och jag -Yes! Nu jäklar är vi på Kreta, vår dröm är sann! Den känslan går inte att beskriva men ett ord kan jag säga, det känns som nu är vi äntligen hemma... på riktigt."
Äventyret tar sin början!
Min Robban hade hyrt en ny Volvo Jeep, en stor och härlig bil för att resa till Köpenhamn i lugn och ro, för hundarnas skull. Så, upp kl 05:00 för att plocka upp den på Hertz selfservice station i Nordstan tidigt på morgonen.
Hem igen och packa bilen full..
Kramade om morsan och vinkade.... jag sa till henne oroa dej inte jag tar med mig solen när vi åker och det gjorde vi, hi hi hi (morsan har ont av värmen). Regn och storm drog in över Sverige sen. Resan gick jättebra mellan Göteborg - Köpenhamn, mjukt och härligt!
När vi väl kom till Köpenhamn så lämnade vi in bilen och vi vandrade långt till flygplatsen med resväskor, hundarna och hundväskor, ryggsäck, datorväskan. Nu började tröttheten komma, tungt att bära allt! Det var varmt i Köpenhamn och det fanns inga gräsmattor för hundarna att göra sina behov, men det fixade dom ändå. Jättelång väntan då flyget skulle gå om fyra timmar. Vi satt utanför och fixade vatten så hundarna fick nåt i sina små magar. Vi checkade in två timmar innan avgång, tull för hund och vårt eget. Till slut var vi inne!
Hundarna fick inte vara utanför sin väska på flygplatsen, lite stressande! Vi hittade en rökbalkong där vi stod för det svalkade mer där än inne, då detta var utomhus . Men vad gör man inte för hundarna. Benen värker, blåsor på tårna och trött i armarna.
Incheckning och vägning av bagage, tur att vi tagit extra bagagevikt innan så vi kunde koppla av och inte oroa oss för att ha över viktgränsen. Lite dyrt men värt det när man väl står där vid disken och svettas.
Väl inne på planet då?...
Hundarna satt i sina väskor under sätet framför benen. Dom var helt slut även vi.
Resan på flyget gick jättebra! Våra hundar var så duktiga (våra små hjältar) och Thomas Cook fixade så vi satt själva med hundarna på 3 sittplatser, Super fint av dom! tack Thomas Cook.
Nu säger flygkaptenen om 20 minuter landar vi i Heraklion...
Vi tittar på varandra, Robban och jag -Yes! Nu jäklar är vi på Kreta, vår dröm är sann!
Den känslan går inte att beskriva men ett ord kan jag säga, det känns som nu är vi äntligen hemma... på riktigt.
Vi hade beställt taxi från Heraklion - Ferma, Chaffisen stod och väntade när vi kom av planet. Så iväg till vårt hem via en 2 timmars bilfärd. Handlade lite dryck och grönsaker på vägen. När vi kom fram var klockan 23:45 grekisk tid (Sverige 22:45) och möttes av värden som hjälpte oss in med hundar och väskor.
-Yes! nu stängde vi dörren till vårt hem och kollade runt. Allt var så underbart, jodå fint är det och tänkte här ska vi bo alla fyra. Vi är så nöjda med vårt boende. Försökte sova men det var svårt! Hur fasiken kan man somna när du redan är i din dröm, Hihi.
Vår vän Yannis som har hjälpt oss att hitta boende, vill vi tacka jätte mycket, han är bäst! och det är verkligen superservice på Cretan Homes och Vi vill verkligen tala om hur mycket han betytt för hela denna resans gång, ifrån planering till verkställande...
"-Wow! Det hade kommit ökenstorm från Afrika hit och man kunde inte gå ut! Inget vatten ingen mat och ingen bil, vad gör vi?"...
Så varför gör vi allt detta?
Vill byta livsstil och känna att jag lever i nuet tillsammans med min kärlek.
Vill inte längre vara styrd av de livet jag hade, aldrig tid för livet som jag inte känner att jag hade i Sverige, leva efter kalender, schema och alla "måsten". Här på Kreta lever man i nuet. Vill känna mig levande inte köra livet i repris varje dag, att få känna och kämpa.
Min känsla har alltid varit att jag inte passade in i Sverige.
Vill lära mig något nytt och känner att man inte kan växa som människa om man lever som jag gjorde. Robot liv är inget för oss. Men vi gjorde det för att spara till vårt nya liv här på Kreta. -Var det värt allt? -Absolut! Tusen gånger om.
Vaknade upp på Fredagen första dagen på Kreta, hörde hur det blåste!
-Wow! Det hade kommit ökenstorm från Afrika hit och man kunde inte gå ut! Inget vatten ingen mat och ingen bil, vad gör vi? -Jo! Ta det piano och vänta.
Så är det att leva på Kreta, -du lever! Det finns inget annat än att fortsätta leva och göra det bästa av allt, Underbart att få känna sig levande!
Här får du inte allt serverat, här får du fixa och leva efter det som livet erbjuder. Det är väl att känna sig levande, fantastisk eller hur? Så varför? Jag känner mig levande här, det vi alla människor strävar efter har jag nu i mitt liv.
... och det spelar ingen roll vilket väder det är så sjunger cikadorna sin ljuva sång om livet,
Och solen är framme, Allt går att lösa med lite jäklar anamma!
Första dagarna i frihet..
Hundarna mår bra och dom är nu riktiga kretensare, ett liv där de kan röra sig fritt med oss vilken hund vill inte ha det så? Här är det ok att ha hund och ingen tittar snett för att du har hunden med dig. Helt fantastiskt tycker jag!
Första Kaffet smakade ljuvligt!
Robban och jag satt på vår underbara balkong tittade på varandra och känner samma som innan -Vi gjorde helt rätt! Vi började planera hur vi vill ha det här hemma hos oss.
Forts följer om det sedan...
"När vi berättade att vi skulle stanna blev dom helt vilda av glädje och sa "-You are locals now"..
Fixade bil och körde ner till Maria Lagun som vi längtat efter... den känslan när du ser lagunen är -Wow! där är den underbaraste platsen på jorden, vilken lyx och den ligger bara där och väntar på oss. Att bada i detta grönblåa hav är ett underverk för själen. Jag kände nu börjar jag snart att gråta, ni vet känslan av "-fy fan vad jag är lycklig".
Du och jag Robban vi gjorde det! Vi kämpade så mycket för att få komma hit.
Vi ska kämpa mera för att få stanna här hela våra liv, ingenting är gratis.
Men vi är beredda att göra det vi måste.
I förrgår åkte vi in till Makry Gialos och träffade några som vi känner på Obelix pizza.
När vi berättade att vi skulle stanna blev dom helt vilda av glädje och sa -You are locals now.
Vi träffade rätt många som vi känner sen våra resor hit, så det blev ett himmla pussade och kramande, härligt! Vi har inte varit här på tre år så inte konstigt att en del av dom undrade vart vi tog vägen. Den känslan går heller inte att beskriva att äntligen få träffa våra vänner här! Men den är grymt härlig, kära återseenden.
Vi har varit på Lidl i Ierapetra, tro det eller ej, -jodå! Lidl finns även här.
Handlade mjuka sköna kuddar och goa fina örngott. Sover som en grek nu, hihihi.
Köpte en ny tv så vi kan se Netflix och C more.
För den som stod här fanns inga HDMI -uttag på (Robban sa att den var så gammal att den gick på kryckor) Så, jag måste kunna se på min favorit -El Chapo serien på flixen, ett måste.
Och nyheter om Europa på C more.
"Här på Kreta behöver du inte ens låsa dörren, så vad säger det er? Jo här vet folket vad som är ditt och mitt!"
Såg på nyheterna att de tänder på bilar i Västra Frölunda, vad ska Sverige göra åt allt kriminellt? Det lär ju inte bli mindre, tror jag inte. Här på Kreta behöver du inte ens låsa dörren, så vad säger det er? Jo här vet folket vad som är ditt och mitt!
Där är en sak till varför vi lämnade Sverige, det enda man gör är att leva ett robot liv, sen när du väl ska gå i pension när du är 65+ är du helt sönderarbetad. När ska vi då leva? och på vilken fjuttig peng ska du klara dej?
Och betala skatt för vad då? Pengarna som man skattar för går ju inte till vård , skola och omsorg eller riktigt behövande. När jag blir gammal tant vill jag inte vara inne i ett rum ensam, jag vill vara fri och förhoppningsvis sitta och titta på olivlundarna och höra havet och somna in sittandes på en blå pinnstol och känna solen...
Portokalada är ett måste, Mandarin Fanta -Så jäkla go!
Nä nu i väg till havet... hoppas ni gillade mitt inlägg och mina tankar om livet.
Tack för att ni följer oss..
Ta vara på er där ute / puss och kram Mia