It's The Final Countdown!

Nu har Karlsson 7 dagar kvar till nedräkning. Har en vecka kvar nu i mitt kära Göteborg. Jag har jobbat mycket nätter, som tar hårt på en. Men, det känns bra. Har ju haft ett klart mål med hitresan hela tiden, så det jag blivit mest jobba och sova. Jag har tyvärr inte hunnit med så mycket som jag önskade. Har träffat alla mina duktiga medarbetare på jobbet. Och alla duktiga undersköterskor. Dom har varit underbara mot mig - som dom alltid är – Och jag kommer att sakna dom oerhört mycket.

Nu har deras semester tagit slut, och nu är det dags att jobba igen. Semestern går fort. Och jag känner hur hösten är på väg. Det är ju fortfarande väldigt grönt och fint ute. Några träd har börjat släppa lite löv. På morgonen ser jag lövhögarna bli allt fler och allt tjockare där dom ligger som ett hösttäcke. Det är också lite mörkare nu på kvällen. Och gryningen börjar senare. Å andra sidan har ju sommardagen blivit kortare sedan midsommar. Man glömmer lätt bort att solen går ner tidigare nu än innan midsommar.

Ibland pratar jag och Robban om höst och höstmörkret i Sverige. Hur skönt det är och slippa. Vi båda avskyr den perioden. Man går till jobb när det är kolsvart och åker hem igen när det är lika svart ute. Och vi pratar om en lång period. -Usch! Nä, då är det bättre att ha sol på dagen även om den går ner igen vid fyra-fem på eftermiddagen.

På mitt älskade Kreta är det fortfarande ljust klockan sju på morgonen, men skönt klimat. Solen är uppe och värmer ända fram till klockan sju-åtta innan den helt plötsligt försvinner – som om någon släckt lampan. Under höst och vinter är det sol-dis och även om det är kallt och kallt i vinden, så är det det inget vi Svenskar inte klarar av. Fukten är värst här nere på Kreta. Men kylan är inte som i Sverige. Det blir kallt här på Kreta, såklart. Men inte massa minusgrader. Kanske några plus som värst, 12-15 grader. Men vinden från Libyska Havet är fruktansvärt kalla i sina stormar som träffar ön på vintern. Men, ljuset är kvar. Detta sköna ljus vi inte ser på många månader i Sverige. Det älskar jag med vintern på Kreta – Att det fortfarande är ljust!

Härligt att umgås med mamma. Här lägger vi in gurka...

Har träffat min familj och det var så kul att se dom efter så lång tid.

Träffat min ena moster och hennes underbara familj, kram på er ses snart. Och varit med mamma alla lediga stunder, hon är bäst. Pysslat om varandra mycket nu i fyra månader. Har sett skogen så fantastiskt vackert med alla dessa olika sorter träd, buskar. Ser även att det är fullt i rönnbärsträden, tjockt med bär och det betyder att det blir en kall vinter med mycket snö. Vi får se om det stämmer. Tråkigt, så fanns det dom som inte hade tid att träffas. Men det är okej. Det kommer fler tillfällen. Innan man åkte ville man så mycket. Men när man väl jobbar i princip dygnet om, orkar man inte. Speciellt efter nattarbete. Det är lätt att svara ja – för man gärna vill och vill inget annat än vara till lags. Men det är bara så att jag inte hinner. Jag har fått många sura miner, och många kära och glada miner denna sommaren hemma i Sverige. Jag vet vilka jag tar till vara på. Och det är kanske så, att man inte kan släppa sina egna behov till fördel och förståelse för en nattarbetare, som är hemma för att slita ihop sitt levebröd en kort period – då får det vara så.

"-Vad är det för en j-la generation?"

Intryck från ”hemma”..

Nyklippt gräs har jag fått lukta på, regn har jag också fått i mängder. Men också varma sköna dagar med sol. Sverige är så vackert. Gått barfota så ofta jag kunnat på morgonen efter jobbet och bara njutit av all natur. Snott ett bit på en gran för att lukta in den. Alla fjärilar och pissmyror (skogsmyran), daggmaskar, sniglar och den berömda leopard snigeln. Vad mer kan man önska sig? Jo! - jag har bara fått ett enda myggbett -Hurra! Jag har fått se alla dessa underbara månader av djurens ungar.

Här om kvällen såg jag rävar – En mamma med två ungar, så röda och vackra. Så gulligt! Mamma räv lekte med sina ungar på en stor gräsplan. Så fort hon upptäckte mig stack dom iväg in i skogen. Hararna är för gulliga med sina små söta ungar. Så små som min hand stora, som hoppar och leker i gryningen, ser dom från fönstret på jobbet. Alla sorters fåglar som sjunger till solens uppgång. Sverige borde vara stolta av all vacker natur. Tänk att ha allt detta runt omkring oss, lyx.

(Läser i GP att ungdomar har stenat ihjäl små igelkottar och fågelungar.

Sånt gör mig galen. -Vad fan! På ren svenska. Vem är så äcklig? Katter som råkar illa ut osv. Till er som gör så här önskar jag inget gott i livet - ni är stora kräk).

Frölunda..

Och mitt i allt detta vackra så byggs det överallt. Nya höghus! Det kommer bli så fullt med människor, och hela vackra Frölunda kommer begravas i hus. -Usch! Kan inte ens tänka mig hur det kommer att se ut! Söndriga scooters ligger som lik lite här och där plus cyklar utan hjul - som någon har snott och tagit delar eller lekt sönder någon annans ägodelar. Man ser sheriffen cirkulera i luften i sina helikoptrar Och på sina MC på gångbanorna allt mer och mer. Vad är det som händer som inte vi vet? Det känns som att det är mera som händer än vad tidningarna och nyheterna berättar för oss. Utanför en affär i slutet på några höghus ser det ut som en soptipp efter gängen som står där och smutsar ner. Utan att bry sig ett skit om hur det ser ut efter dom. -Vad är det för en j-la generation? Skulle vi inte bry oss om klimatet och värna om vårt land.

"..har alla blivit totalt handlingsförlamade..."

Hela vägen från ett av bostadsområdena, är det soppåsar med mat som ligger på gräset och på gatorna. Jag tänker; -Vill man verkligen bo och ha det så här? Ser ingen annan detta? Varför säger ingen något, har alla blivit totalt handlingsförlamade, Även i käften? Ja, det är mycket som borde tas upp och människor borde veta hut och skämmas att man inte ens orkar gå och slänga sitt eget skräp det ska vara! Bilar står parkerade mitt i cykel banorna och på gångbanor? Ja, Frölunda har förändrats till det sämre. Tycker jag!

Och sen står det i tidningen att Fiskmåsarna har blivit fler i storstäder. Att råttor invaderar. Är det konstigt? Människan är ju den största boven till allt som gör att fåglar och djur dras in i vårt dåliga Levene. Eller hur?

Kaffet..

Har också gått igenom alla våra kaffe sorter, -Mmm! Alltså - Kaffe är en av mina favoriter. Jag har svårt att ha en favorit. Så jag har verkligen njutit av min tid här med alla koppar kaffe på mammas lilla fina balkong. Sett hararna busa på gården. Grannarnas barn leka och bada på gården. Vi lever en helt annan värld på våra fina gårdar - och är rädda om det. Ingen ska förstöra den harmoni som finns här.

"Som har ungarna nära och låter barnen vara just barn.."

Med alla grannar som faktiskt pratar med varandra och kan umgås. Som har ungarna nära och låter barnen vara just barn. Man släpper dom inte vind för våg. Utanför har vi dagis och skolor. Det är så fint. Hoppas inte detta område förstörs med att knö in mera hus runt omkring. För det känns som de bara bygger för att få ihop något snabbt? Dom bygger så man är så nära, att grannen i andra huset kan se rätt in hos varandra. Jag trivs just här för det är ju här jag vuxit upp med skogar och ko hagar en gång i tiden. Även om det var för ett bra tag sedan är det fortfarande en grön oas mitt i Frölunda som inte låtit sig ändras allt för mycket. Och många bor kvar här sedan många många år tillbaka.

..och Frappen

Trodde att jag hade saknat mera saker men det hade jag inte, så Kreta har allt jag önskat mig. Nu börjar jag längta efter Frappe, Mmm, en kall härlig Frappe i värmen - Det är så gött. Saknar värmen och mitt underbara hav i skiftande turkosa färger. Och de sköna bruna bergen. Och lukten av Kretas själ. Längtar nu. Cikadornas sång och kretensiska musiken blandat med havets sång i bakgrunden. Min Robban ska jag hålla om länge. Och jag vet att jag kommer att gråta när jag kommer hem av glädje. Att få se våra hundar och att få vara hemma i vårt hem igen. Ja , snart är jag där. Jag har nått mitt mål nu. Att vara hemma och arbeta ihop pengar. -Pengar är inte allt, tänker ni? Jo, man måste överleva och man måste ha pengar. Sen får folk tycka vad de vill om mig.

Det är mitt liv och jag väljer själv vad som är viktigast för min lilla familj på Kreta. Om jag får säga det själv så tycker jag att jag kämpar för att fortsätta leva med Robban och vovvarna i vårt paradis. Skulle inte ni göra det om ni valde att leva som oss? Det tror jag säkert ni också hade gjort.

Det finns säkert någon som inte tycker om att jag inte hade tid att mötas. Men ibland är det svårt att få ihop saker om man inte gör det i tid. Men, alla ni i Göteborg - vi ses kanske 2020 igen? då kommer jag farandes på min fina cykel igen. Nu jobbar min sista vecka och sedan är det full rulle att tvätta,packa, och handla lite saker som jag måste ha med mig. Jag är så taggad nu för att få åka hem så det är bara det som är i mina tankar just nu.

Tråkigt besked..

En mycket, mycket tråkig och hemsk sak har hänt. En vän till familjen har fått en stroke. Vad ska man säga om det? Hon är lika gammal som mig 56år. Jag hoppas verkligen det går vägen för henne, jag saknar alla hennes tokiga samtal och hoppas det ringer i telefonen snart och att hon ska bli bra. Mitt hjärta är med henne hela tiden. -Jag tänker på henne hela tiden!

Jag vill tacka min chefer och deras duktiga sekreterare som fixat och donat med mitt schema och gett mig extra nätter, tack så jätte mycket. Vill nog gärna komma och jobba nästa år igen, det har varit både hårt och mycket roligt. Hoppas ni varit nöjda med min insats.

Nästa inlägg blir när jag har kommit hem till Kreta - Vit och fin svenska som bara längtar efter solen - Och snorkla, lyssna på kretensisk musik och träffa våra vänner igen. Gå i klänning och flipp-flopp. Få tillbaka mina fräknar och prata lite knagglig kretensiska, -hihihi.

Hoppas ni haft en underbar semester i vårt vackra Göteborg! Hjälp mig att bevara våra underbara djur i naturen och jag älskar mitt fosterland, Heja Sverige det vackraste land. Nu lämnar jag över allt detta fina till er att njuta av så ska jag fortsätta utforska Kretas själ och det ska bli underbart.

Tack för att ni läser vår blogg och följer oss på vår resa.

Puss och kram på er / Mia

#kretabloggen #enkelbiljettkreta #makrigialos #frölunda #nattjobbare