• Robban

Härliga Tider i Cowboyland

-Sticker ut hakan lite i inlägget. Ganska rejält, faktiskt.

Det finns en risk att man stämplas som extremt negativ och att mina inlägg suger.

Men det får vara så då. Detta måste nämnas, då mitt tålamod varit slut ett tag.

-Men Robban! Har du inte lovat oss läsare att det skulle vara slut med allt negativt?! Jodå, helt korrekt! Men detta måste ut bara. Jag hoppas ni förstår...Bara detta också?


Snart välkomnar vi höstvindarna och lite regn här kring Mackan och Kalo Nero.

Även om det fortfarande är varmt och skönt, med sköna kvällar. Hör man nu allt mindre brummande från luftkonditioneringar som står på.

Själv sover vi nu med ytterdörren öppen, och endast myggdörren stängd.

Det går fortfarande inte att helt stänga då fukten annars genomsyrar natten. Och letar sin in i sängkläderna (”bo nära strand” i-lands problem). Alla fönster står på glänt också. Så, det räcker och fläktar lite. Vinden som letar sig in är nu svalkande och skön.

Negativt är att jag inte kan ta hojen till jobb utan jag måste köra bil. Men, -Det är priset för att ha ett jobb. Och vad gör man inte för att ha en inkomst idag? - Svensk som Grek?


Nya grannen besökte sitt nya hus.

Mia såg en bil komma ner mot oss. Plötsligt stannar den till vid Tyskens hus.

Ni vet? Hon som sålt sitt hus och flyttat tillbaka?

Nåja. Hennes hus har köpts av ett nytt tyskt par som var där denna dagen.

Dom klev ut ur bilen, lyckliga såg dom ut att vara.

Tillsammans höll dom i nyckeln och öppnade.

Kvinnan stod utanför och plötsligt höll hon upp händerna till sitt ansikte - Hon grät, av lycka!

Mannen kramade om henne. Och dom båda höll om varandra. Sann lycka, underbart att se.

Nu önskar jag och Mia att det är grannar med sunt förnuft och jävlaranamma, som skickar av den andra grannens skitbeteende och nonchalans.

Den intet ont anande Robban ska några dagar senare uppleva fasa och nyheter värre än Djingis Khan's upptåg i Mindre Asien och i Norra Mellanöstern...(Kommande inlägg)


Såja Robban, andas - Nu är det bara positivt i bloggen!

Det finns andra kanaler som gärna tar upp negativitet, trots att vi tvingas leva med den ett bra tag till. Nu ska vi inte visa pekfinger eller handräckning åt något håll. Nu skriver vi bara....

-Plötsligt bryts min koncentration! Mia kallar; -Klart!

-Mmmmm! Visst tusan!

Glömt att vi ska ha underbart saftiga och ljuvt goda -Tortilla Wraps idag med Mia's mini biffteki. Det ska bli gott. Med färska örter, vitlök, grönsaker och såser...-Mmmmmmm

-Vem har tid att sura nu...?

Clownen i Kalo Nero blåser ut ljuset... Det utlovade klippet från min födelsedag har inte uteblivit. Det var tänkt att vi skulle klippa ihop från hela dagen och lägga upp en längre filmsnutt med även hälsningar till er alla.

Men, ni får hålla till godo med själva tårtljuset och tårtan. Samt kvällens clown, -Hahaha..

Ni ser klippet på YouTube här.

Även turisterna börjar sura till lite.

Men, bara en kort stund.. Jodå. Dom kan dom också.

Värmen är inte lika påtaglig längre men vinden är desto mer irriterande. Jag förstår dom. Solen är där men inte möjligheterna till att bada kanske?

Visst går det. Men vinden är kall när man går upp. Kanske därför flertalet stannar på hotellet och badar i den tempererade poolen? Nåja. Härom dagen satt jag och pratade med en kund när en Småvessla (Mustela nivalis nivalis) på mellan 15-20cm skuttade in på kontoret. Helt orädd. Den småskuttade in, hela vägen in under skrivbordslådan. För att sen komma ut igen- Och skutta samma väg ut.

Vi bara tittade på den och sen på varandra. Själv ser vi såna hemma i Kalo Nero - i massor! Så den är inte ny för mig.

Jag har haft dom inne innan också, främst för att det är duvor här och småkryp.

Men jag kan förstå att kunden inte hängde med.

Man får vara snabb och se skillnad på Småvesslan och Hermelinen.

Båda finns på samma plats rätt ofta. Detta var en vessla då den var mindre och inte hade så lång svans, eller svarta fjun på svansen. Man får se på som små krabaterna på avstånd.


Här i stan, räknas dom som nyttodjur då dom äter kackerlackor och gnagare.

Medans ute på landsbygden är dom mindre populära. Många stryker med när råttgift läggs ut mot gnagare. Och dom är med på IUCN's lista över ”Livskraftiga” (LC) djur, men räknas inte som hotad. Själv ser vi den hemma i Kalo Nero som en liten krabat som ibland är inne och retas med kycklingar och hönsen mitt emot. Ibland stressar den upp kaninerna i samma byggnad som hönsen, men det är en naturlig miljö för den lilla krabaten. Så man kan inte bli arg. Man får ta del av många spännande historier när man arbetar med turister.

Speciellt återkommande turister. Vilka har massor att berätta.

Om området och lokalt.

Har haft ett kärt par som säkert är mot övre 80-års strecket, och aktiva som bara den.

Alltid sugna på att besöka nya platser. Dessa har varit här sedan 50 och slutet av 60 -talet när området hade en stor skara Hippies som flyttade hit.

Dom var här när folket även flydde hit från större städer från fastlandet, för att söka skydd från politiska förföljelsen.


Såklart var det säkert primärt Kretas sköna subtropiska klimat och, då - ganska öppna syn på vad som är naturligt eller ej. Många familjer som kom hit idkade nudism. Och det finns en by som visar sitt gamla grottsystem för turisterna. Ett grottsystem man återanvände från förr, när fårherdarna övernattade längre perioder här uppe i bergen. Innan man begav sig ner mot vatten igen.


Här bodde familjer utan el och rinnande vatten – Men fria! Det var man minsann!

Än finns det stränder som är 100% nudistiska, t ex. I Lagada - Ett litet, men ändå ett fint arv från en svunnen era på ön. Själv är jag inte så värst nudistiskt lagd. Men kan hålla med om att bada i havet helt näck – Det är en enormt skön och tillfredsställande känsla.

Kanske man känner av dom 9 månaderna i mammas mage?

Frihet när den är som bäst? Kärlek när den omfamnar en som mest.. En vän till oss berättade att hon och hennes dotter som då var i tidig 20 års ålder, badade i Lagada. Då dom skulle gå upp ur vattnet såg dom en spritt språngande naken man med "dingelingen" viftande i takt med att han gick längs strandkanten. Hon sa till dottern: -Men, vad in i?! Vad gör han?

Samtidigt som hon vände bort blicken, starkt rodnande.

Dottern bara skrattade och sa:

-Men mamma! Vad gör det? Det är bara en "sån" ju. Har du sett förr..

-Lycka är en riktning, inte en plats. ”

Här i Cowboyland hittar vi dom - Familjen "Kosta Nostra" och deras Bas.

Nytt på: ”-Det visste jag inte” -listan: Mia har vänner överallt! Inte minst vänner som även dom har vänner överallt.

Så det händer då och då att man nås av nya saker man inte visste innan.

Som huset vi bor i t ex. Mannen som byggde vårt hus, var det första huset i området.

Han byggde det till sin son. Sen har det sålts av tomter och han har byggt flera hus i området. Även grannarnas – Båda två!

Hon som berättade detta för Mia, bor nämligen själv i ett hus han byggt i byn Mavros Kolimpos. Hans stolthet var i att använda naturlig sten från trakten och återvinna den.

Han var stolt över att få bygga som man gjorde förr.

Och många älskade hans byggnader - Med klassiska valv och material i sten och skiffer.

Att han visste vad han gjorde är det inga tvivel om. Vi kan nästan ställa klockan efter både sommar som höst -solens rörelse på himlen.

Först kändes det konstigt att inte ha fönster på ett av husets sidor, men okej.

Det kanske var designen? Men det visar sig att det alltid är svalt där. Solen står aldrig på där, vare sig om sommaren eller hösten. Men på vintrarna har man dagsolen som värmer upp och låter husets stenar värmas upp långt in på kvällarna innan man startar värmekällor i huset.


Tyvärr finns han inte med oss längre idag.

Men hans byggnader står kvar. Och påminner oss om en mans dröm att få bygga sina hus.

Med material han älskade att arbeta med. Och vi som har förmånen att bo i dessa, kan bara tacka honom för hans tålamod och noggrannhet.

... en veranda som dagligen används som matplats (och reception för Don Tsipouropoloupoloupolou)

Mellan Palmerna & Bougainvillean i Kalo Nero.. Mia går loss i trädgården och gör allt hon kan för att göra det så hemtrevligt det bara går här hemma. Hon har flitigt satt skott och det står krukor i fönsterkarmarna där ute, i olika modeller med olika små växtskott i som gror för fullt. Hon vill så gärna ha det fullt med blommor i olika färger – Gula, Rosa, Lila och Vita.

Alla hennes favoritfärger på en och samma plats. Vad ska man då välja?

Trots att man har den lyxen nu, att man kan välja vad man vill sätta når det är varmt året runt. Visst vill man ha massa färg i krukorna. Men att planera in så att man har blomning under jämna perioder. Är ganska svårt att planera. ...Mia har fullt upp med att bestämma sig. Själv är jag en blomster-älskare. Har alltid haft gröna fingrar.

Kanske dessa fingrar kommer ifrån mamma och mormor? Mormor var en baddare på att få allt att växa. Mias mamma är också hon en baddare på blommor.

Får allt att växa och även dom mest hopplösa fallen av skott, lyckas hon med. Så, vad kan vi två då göra? Kan tänkas? För visst har vi idéer, det kan ni tro.

Ett av våra landscaping -problem: "-Vart ska vi ha Palmerna?"

Jag är även en fanatisk Fenix palm -älskare.

Eller Phoenix Theophrasti som den heter.

Det Svenska namnet är; Kretensk dadelpalm:


(https://sv.wikipedia.org/wiki/Kretensk_dadelpalm)


Det har alltid varit så och jag minns förr när jag tog hem fem frön från en kretensisk Phoenix palm från semestern på Kreta under tidigt 90-tal. Ingen kollade bagage speciellt noga då, och jag hade fröna i fickan. Varje frö var i storleken av en oliv, ungefär.

Fyra frön tog sig aldrig hemma i Sverige. Men ett av dom lyckades.

Det blev ett enda tunt blad, ca 20 centimeter långt, och en centimeter tjockt. Som stack rätt upp ut krukan. -Hmm. Vad fanken är detta då? Kommer jag ihåg att jag irriterat tänkte.

-Har jag fel frön? Jag kämpade envist på och satte den i en större kruka när det stack upp tre stycken likadana blad.

Efter ca 1,5 år hade dessa växt ihop sig till en liten skara blad. Och det var dags att beskära dom. Man ska riva av de blad som ligger längst ner.

Man river i en vinkel och snabbt. Det funkade! -Huuu!

Nu såg den ut som en ananas, och ”stammen” hade tagit sig nu och var ca 15 cm tjock.

Den behövde inte längre en stödpinne i bambu. Den reste sig, stolt, ca en meter över havet.. I samband med min skilsmässa försvann palmen, och jag såg den aldrig mer. Har alltid ångrat att jag inte fick med den. Med tanke på decennier sedan dess, skulle den varit ordentligt satt och bastant idag. Nåja. Hårt kommet – Lätt förgånget... Drömmer om att få mina egna Phoenix palmer. Och en dag så... Då ska jag sitta under dom i solen och njuta.

Stor tomt = Används av grannarnas besökare som vändzon och parkering - Kanske plantera allé med Phoenix?

Näst efter Phoenix, är det något annat jag också längtar efter.

Att gå och samla på det svarta guldet här omkring – Χαρούπι (Charoupi) - frön från Johannesbröd trädets fröbalja. Jag stöter på dom gamla gubbarna som också går med blicken sänkt.

Och letar efter dom bockade ”Raptor-klorna”. Dom ser ut som en dinosaurie klo.

Inuti är dess frö, vilka är otroligt goda att snaska på. Söta och jättegoda i yoghurt.

Gubbarna är ute tidigt och tävlar om att få tag på dom bästa och största.

Man plockar nämligen bara dom fröbaljorna som faller till marken.

Lite Charoupi ”-arkitektur”:

På engelskans ”Carob” och arabiskans ”Qirat”, kommer det nutida ordvalet för Johannesbrödets frön. Det kommer ifrån tiden då man använde fröna som viktmått på vågen inom ädelstenshandeln – Carat. Ett frö väger i genomsnitt 0,2 gram. Vilket även anses vara det mått en ”Carat” kom att motsvara.

Lite ”lokalt-rapport”, då ”Hört på Caféet” längre ner är upptaget...

Bönderna och det lokala lantbruksrådet har haft besök på sitt senaste event – AgroExpo 2021. Denna gången var det representanter från bl.a. Thessalien (THESTO) som även passade på att introducera ny hantering av skörd och lagring av tomater. Även priserna diskuterades, vilka nu ligger bland de lägsta på länge (ca 8-8,50kr/kilot – 800€/ton).

Utbyten är ett steg i riktning för de ca 600 bönderna och Kooperativ i området.

Som sett en sinande marknad snart tömmas. Själv känner jag att olivoljan i området lider samma öde snart, fast PDO och PGI certifieringen i princip skulle ge mer och bättre pris.

Ser fram emot det kommande årliga mötet i November med Olivodlarna och Olivoljefabrikerna. För nya siffror, priser och delårsrapporter för 2/2020 och 1/2021.


I år hålls mötet hos kommunhuset i lilla byn Sklavi (Σκλάβοι).

Sist det hölls här, var i 2018. Och jag minns att jag kom sent och det inte fanns stol att sitta på. Fick stå upp under hela mötet som varade i 5 timmar. Det var här och då man även införde ett ”tak” på fabrikens kvantitet av lagrad olja i cisterner per familj, vilket klubbades till 5,5 ton olja – Under många skrik, rop och näst intill bråk.

Men så löser man det här. Mellan lokal orten, befolkningen och företagen.

Innan dess rådde ett ”först till kvarn” -system vilket fick de som skördade sist och hade mindre resurser, stå utan lagring. Inte allt för sällan var det även ”Störst plånbok” fick mest plats..


Satt på jobbet och kände lite rökdoft.

Trodde det främst kom från något av alla caféer i närheten. Men icke.

Doften påminde allt mer om brandrök, och mycket väl – ca 2 minuter senare hördes sirenerna tjuta och blått blinkande sken i alla butiksfönster spelade upp till något som var i närheten.

Grannen ovanför kontoret frågade en förbipasserande om vad som hänt? Det visade sig vara en brand, ca 50 meter ifrån. En ganska stor brand här i Ierapetra City.

4 brandbilar tog tag i släckningsarbetet. Polis kunde senare in under eftermiddagen öppna upp två av City's huvudgator igen, vilka varit stängda under arbetet.


...Lille Tenniskungen - öns samt hela Greklands hopp Lilla 11-åriga Stelios Xenikakis från Ierapetra. Som vunnit sin singel (och dubbel) turnering under veckans Kalymnos Cup och således gjort sig klar för U-12 spel. Har fått tråkiga besked.

Då han kvalat, skulle han möta Greklands nr. 3 i tabellen inför finalen. Tyvärr så ådrog han sig kraftig magsjuka, och fick även uppsöka sjukhuset i Kalymnos. Vilket innebar att kan missade finalen och hamnade på en stark 2:a plats. Är övertygad om att vi snart ser Xenikakis i final igen..

Dilemma! - När vardagen i Sverige påminner...

Då var det dags för barndop. Lillbrorsans dotter, Amanda ska döpas. För oss innebar det trubbel då vi inte kan resa upp och vara med. Lycka är ju att vi är i en tidsålder där avstånd är mindre problem. Och det finns moderna redskap att använda. Så fick det bli! Med syrran Ellen hemma bakom Live kameran på Messenger, var det en baggis att följa med. Och så härligt det var. Lite strul med att bjuda in 3:e part och vara med.

Men överlag var det ett jättebra sätt att för oss kunna vara med på en sån fin dag i kyrkan. Tack till brossan och Tessan, Och till Syrran, Ellen och Patrik för filmandet och foton (och tålamodet). Tack till alla som var där och var med och gjorde det till ett jättefint dop.

Lilla Amandas Dop - En av fördelarna med dagens teknik; Att kunna "Lajva".

# Hört på Kaféet - ”Special”

I detta inlägget blir det inte något uppsnappat från utifrån kafémiljön. Utan direkt från vårt egna fikabord hemma. Jag, eller rättare sagt – Vi båda.

Har lovat att skippa allt negativt som vi alla fått nog av. Och istället lägga fokus på och kring det som faktiskt räknas - Nämligen vårt och ert välmående(notering: ni, våra följare och läsare).

I dessa tider är det olika saker som drabbar oss.

Om det så gäller sjukdom eller finansiella situationer. Alla är de lika tuffa och samtidigt finns det mycket att säga om ämnena.

Vi har valt att inte ha dessa som motiv i våra inlägg eller i vår vardag.

Det är som det är, och drabbar oss alla. Inte bara oss på Kreta, Grekland - Eller er i andra länder. Det är alltså medvetet vi försöker undvika det som florerar såväl i tv och på social media.

Här, i denna bloggen. Är det saker som hänt och händer kring vår vardag vi faktiskt inte skriver om. Det kan vara öden i olika tappningar. Men även positiva saker, som för vår del och situation är till det bättre. Själva ”Hört på kaféet” handlar inte om ”skvaller” allena, utan om allt som kanske bidrar och orsakas av just skvaller? Vi försöker alltid vara neutrala.

Att hugga huvud på andra för att själv verka högre...

-Jodå, dom finns allt därute.

-Så, vad är det då som hänt? Tänker ni kanske? Inget just nu. Inget som påverkar detta inlägget.

Men det har påverkat en hel del av vår vardag. Ofta när man skriver om sig själv eller om något man vurmar för, finns det alltid en risk att de som inte ser eller känner som oss själv. Väljer att ta sin egna ställning, utanför – Mot oss.

Vi förstår oss inte på detta drev.

Och absolut inte varför detta skulle vara av intresse? Mer än ren illvilja.

Det är inte så att bloggen uppmanar till något mer än att njuta av vad livet har att ge.

Och det gör vi dessutom helt gratis till er alla. Vi tar inte ett rött öre för allt arbete vi lägger ner. Och det har aldrig varit tanken heller - Detta är och förblir en amatörblogg av två amatörer.

Vi omsätter inget och annonserar gratis för de lokalt anknutna företag som vill i vår blogg. Det kostar inget och det finns heller inga medlemsavgifter. Bloggen (och vi två) har till dags dato inte tjänat och/eller hämtat ut en enda krona som är relaterad till denna bloggen. Inte heller finns det några dolda ersättningar eller avgifter.

Kanske är det så att detta känns helt främmande att göra för somliga? Att inte ta ut en profit. Att det måste finnas en pengastinn vilja och agenda bakom bloggen och oss två individer? Men vi ska ta det från början. Låt oss börja kring sensommaren 2019...

  • Det ramlade ner ett brev från Skatteverket i digitala brevlådan. Om att jag (Robban) skulle ha försökt förskansa mig på bidrag från Sverige. Vilket naturligtvis skulle visa sig vara fel. I detta fallet skulle det vara jag som skulle lyfta bidrag - Trots att jag inte var folkbokförd i Sverige(?) - Detta var naturligtvis snabbt avklarat och är idag avskrivet. Då jag som utvandrad inte kan upplyfta det bidraget utan en folkbokföring i Sverige. Vilket jag inte har varit sedan 2017 (Utvandrad). Någon måste alltså ha försökt rapportera/anmäla mig(?)

  • Vi har tagit emot anmälningar där vi - via bloggen - skulle ha försökt uppmana till illegal insamling. Detta då vi hade en öppen insamling till en GoPro förra året. I vilken vi även helt öppet visade ev. insamlade medel/belopp och mål. Det är även helt klart, att inga ersättningar utgått eller använts av oss personligen. Det fanns även ett separat konto för insamlingen vilken är kopplad till bloggen. Då vi fick lämna över detta till juridiskt ombud. Är det ointressant för oss - och med bloggen - fortsätta denna insamlingen som tog av våra egna resurser. Detta har även drabbat vårt försök till att samla in pengar via SWISH, vilket oavkortat skulle gå till drift. Men även kommande planerade event som t ex Tester av produkter, Besök på Matställen m.m. - Detta mål är avskrivet och nerlagt. Både i Sverige och hos vår leverantör av bloggens plattform. Vilken tack och lov varit väldigt hjälpsamma(med info och support).

  • Tre(3) av våra inlägg har blivit anmälda för intrång i rätten om upphovsrätt (bilder + text). Detta klarades upp då de bilder och text det handlade om var: -Vår egna bild samt en bild med tillstånd av personen med upphovsrätten. -Text(citat) i bloggen som inte är vår egen (till vilken källan länkades i inlägget). Detta har även inneburit att vårt annons konto för annonsering varit låst under tiden. - Naturligtvis självklara fall. Här har man heller inte lyckats med det man nu är ute efter?

  • Shoppen vare sig; ägs, styrs eller sköts av bloggen. Bloggen hänvisar (pekar) endast med en länk* till den Faktiska Online shoppen. Ni beställer - via länken - Direkt hos leverantören med sin shop (med följesedel, spårning av gods och skatt, moms i ordning). Sk. Outsourcing. Det är även hos leverantören (i Sverige) ni skapar ert konto och underlag för er beställning. Bloggen har heller inget eget tryckeri - Samtliga beställningar outsourcas direkt. Såklart är vår leverantör av era produkter - i Sverige - vilken levererar till er, Helt legitim och har F-skatt samt Organisationsnummer. (Det var leverantören som skulle donera till Bloggen, för att vi länkar till shoppen.) - Vårt juridiska ombud tycker även att vi ska vänta med att länka till shoppen. *Med direktlänk. Och utan (av oss) insamling av er användardata - Gäller GDPR (gamla PuL -Personupplysningslagen). Vilket vi såklart respekterar och följer även i vår blogg. Detta kan ni även läsa om här i vår användarpolicy

Tyvärr är det bland annat sånt här vi får gräva tag i mellan varven - och inläggen.

Det finns mer – Mycket mer. Men det är oviktigt just nu. Ni fattar och förstår.

Det är, och har varit - Direkt utmattande av att behöva lägga den energi och tid på detta. Så det går inte att beskriva utan att för den delen bli negativ - Vilket vi strängt vill undvika i bloggen!

Nåja, Det måste vara trist att leva i en sån värld, där man får utlopp över att vara destruktiv mot andra människors lycka? Och samtidigt vägrar kännas vid sitt egna beteende.

(-Robban! Du har lovat att det bara ska vara positiva vibbar i bloggen.)

Så, det får hamna på deras karma-konto, och vi väljer att helt enkelt gå vidare...Så. Nu kör vi på! - Vi lägger allt gammalt åt sidan och njuter av vad Kreta har i görningen...




I grytorna hos Robbans Grytor & Kastruller?

Denna Bolognesen (μπολονέζ), är ett recept jag modifierat ett antal gånger.

Främst på grund av att kalv är dyrt i Sverige. Men även för att jag inte hade råd med kalvkött som ung helt enkelt.

Nu är det ju så att, det är inte en ”äkta” Bologna sås.

Såsen har inte lagats av en tant i blommigt förkläde som använder sina egna örter och slaktade kalv. Låt oss kalla det en ”bolognese-aktig” sås då?

I Sverige försökte jag alltid använda Grekiskt tillverkade produkter så mycket det gick.

Men det går såklart absolut lika bra med alternativen i affärshyllan.

Robbans Bolognese med pasta. Till det stenugnsbakad Pitabröd och Ett glas svalkande Marouvas.

Jag har provat receptet med viltkött i, och det funkar. Men det är mindre ”såsigt”. Och sås vill man ha till pastan. Själv tycker jag att pasta ska vara bäraren av såsen, och helst lite al dente också.

Jag använder Nr.7 på pastan (linguine), även om Nr.1 (väldigt tunn) är bäst enligt Mia. Jag tycker att Nr.7 tar med sig såsen samt att den inte blir ”för mycket”, trots att den är lite tjockare. Prova er fram själva till rätt pasta! Vanligt är även att äta med egna Gnocchi's.

Som tillägg har jag en dryck från min barndom som alltid fanns där runt husknutarna. På gårdarna där jag växte upp, fanns många familjer från Turkiet, Palestina, Libanon och Albanien. Dom använde Ayran till mycket i deras mat och tilltugg.

Själv anser jag ayran vara fräscht och en bra kombo till stark mat. Men även till lite mustigare kötträtter. Ayran är måste till t ex. Spanakopita eller Burek. Men dricks ofta tillsammans med Kokoretsi.

PS. Använd nu en Träslev! Inga metallredskap i grytor.


Robbans Lant-Bolognese på Kalv & Nöt. Och svalkande Ayran: Detta behöver ni till ca 4 personer.

(Eller till ”Robbans lunchlåda” som Mia skulle sagt).

  • Ca 500 gram Kalvkött & Nöt (mix)

  • 2-3 Gula Lökar

  • 2 Vitlöksklyftor

  • En nypa Rosmarin, finhackad

  • Ett ”finger-nyp” med finmald Kummin (Smaksak)

  • Olivolja (naturligtvis från Kreta)

Till såsen:

  • 2 Burkar passerade Plommon tomater

  • 1 msk Finhackad Oregano

  • 2 Lagerblad

  • 1 msk Tomatpuré

  • 1 Tärning köttbuljong

  • En näve Körsbärstomater, i halvor

  • ca 50 gr Riven Parmesan (eller Kefalotyri)

  • ½ Glas Rödvin (Fungerar utan, för alkoholfritt alternativ)

  • 1 Finhackad Chili (Smaksak)

Ayran:

  • 5 dl Liter Naturell Yoghurt

  • 5 dl Vatten

  • 2-3 kryddmått Salt

Blanda ihop Vatten och Naturell yoghurt och vispa till skum på utan. Vill man ha mer skum kan man byta ut vattnet mot Kolsyrat vatten. Detta skummar drycken mer. Vill man kan man även ha i lite pressad gurksaft i ayran.

Börja med att använda en lite större gryta - Ha i rikligt med olivolja.

Häll ner hackade vitlöken och låt få lite färg. Olivoljan ska få lite av vitlökens olja.

Ha därefter ner hackad gul lök.

Blanda ner Rosmarin och Spiskummin, rör om allt.

När löken fått en gyllenbrun färg, blanda ner köttet i grytan och rör om allt noga i ca 3-4 minuter.

När köttet fått lite färg - lägg på locket! Sänk värmen och låt stå och puttra i ca 20 minuter under lock. (Vi behöver all vätska som droppar ner i köttet från grytlocket, nämligen..)


Blanda ner övriga ingredienser till såsen i grytan (förutom osten) - Höj värmen lite.

Låt puttra och rör om under ca 1 timme (Krossa alla plommontomater med träsleven).

Allt ska puttra ihop till en tjock fint glänsande sås.

Rör sen ner den rivna parmesanen och låt koka igen i ca 15 minuter.


Koka Pastan enligt anvisningar. Ha rikligt med salt i vattnet!

OBS! Bäst blir det att ha ner pastan i såsen och försiktigt blanda allt. Ger mycket mer smak då pastan suger upp såsen. Men tänk på att värmen i såsen kan ”koka” pastan lite extra och kanske få den att bli överkokt. Koka pastan lite al dente så brukar det vara okej.


Till servering:

-Servera med skivat lantbröd.

-Strö över färskriven Parmesan (eller Kefalotyri).

-Iskall Ayran som dryck till maten.

I grytorna och i mitt nästa inlägg:

  • Mia's ”Robbans Favvo”(?)

  • Robbans kaffedrink-tips inför hösten – ”Frozen Greek”.

Sköna kvällar - Lilla Mackan i September (2021).

Kommande på Agendan – September/Oktober:

  • Robban slutar snart jobba – Hemma hela dagarna och gå Mia på nerverna?

  • Min Höst-Frappé skola – Perfekt årstidskaffe med eller utan maskin.

  • Robban tjuvstartar lite av ”-Robbans Garage” (?!)

  • Den ”Hemliga jakten” på palmerna...(?)

  • Staket, Staket och åter Staket!

  • # Hört på kaféet: ”Tysk/Belgiska” ligan förenar sig i Kalo Nero!

  • Projekt Nytt Tak på Veranda..

… Och massor av; mer kul, trevligt, nyttigt och helt Underbara Makrigialos & Lasithi!


Ljud i tillvaron den sista tiden:

B B King:https://www.youtube.com/watch?v=SgXSomPE_FY


Mixalis Stavroulakis:https://youtu.be/Y2PtFs6b_jM


Dimitris Mitropanos:https://youtu.be/gLLtuNmQJ0Y