• Mia

Gamla och Nya året 2019

Uppdaterad: 21 jan 2019

Detta var då en bra början på det nya året, vilken lägenhet vi bor i nu.

-Wow! säger jag. Lyx och mysigt som bara den. Vi ska bo här i tre månader.



Firade nyår på Kretensiskt vis

Musiken och dansen flyter i venerna hos Kretensiska folket.

Ett stolt folk som värnar om sin kultur som handlar om livet, och visas då i sin dans och sång. Jag fick gåshud, det var vackert och jag kunde känna det långt inne i min kropp och själ.

Det kändes verkligen att vi är på Kreta med folket. Inga turister, bara Robban och jag. Golvet vibrerade av dansen och musiken. Barnen var med, stora som små. Ja alla var med och firade in det gamla och nya året. En underbar fest och en fantastisk början på 2019.

Maten flödade in på bordet allt du kan tänka dig fanns, mycket god mat.

Det var så mycket folk, alla gick runt och kramades efter 12 slaget och önskade varandra Gott nytt år. Så det blev mycket pussandes med kramar, tog typ 2 timmar bara det, -haha. Gemenskapen är helt otrolig här alla är med och känslan går inte att sätta ord på.

Vi älskar att vara här och vi älskar allt runt omkring oss. Se filmklipp på nedräkningen här.

Tyvärr blev det endast en bild då vi inte frågat om lov om att lägga upp bilder på folk.

Efter festen åkte vi ner till hamnen och besökte Molos Bar, där deras son Nikos arbetar som DJ. Där dansades det till traditionellt kretensiskt, till mera ungdomlig musik.

Det är så kul att se att, oavsett musiksort för de arvet vidare i musiken, och alla är med i sången och klappar händerna. En sak jag inte är van vid är volymen - på allt från musik till att prata är högt. Och jag älskar det för det är känslan att få vara sig själv här. Efter allt festande ringde det i mina öron.

När vi kom hem till oss var det så tyst att det blev konstigt. En sak här är att när det är fest då är det verkligen fest, här klagar inga grannar på hög musik eller annat, fest är fest helt enkelt.


...den snälla värdens mamma är en person som ska visa sig bestämma om vem som är en bra människa eller inte?

Ferma huset vs Koutsouras huset..

Nu visade det sig varför den snälla värdens mamma tyckte att vi städade så dåligt.

Det handla inte om städningen utan det var för att vi umgicks med de andra grannarna som hon tycker är dåliga människor! Alltså, min fina vän med hundarna och sköldpaddorna.

Aha ja just det nu fattar jag, varje dag sa hon något och pekade mot dom typ att de är inte bra människor, varför undrade jag ju? Så frågade min vän en kväll då vi var där på middag.

Hon berättade massa saker för mig, vill inte skriva om det här, men när vi stod i vår lägenhet och skulle flytta våra möbler kom värdens mamma upp och gapade och betedde sig väldigt illa...

Då kom min kära granne stormandes upp och skrek tillbaka på värdens mamma.

Grannen hade hört hur värdens mamma skrek inne hos oss och tyckte att -Nu fick det vara nog! Med allt skitsnack. Det var efter det som det var vårt fel för att ”-svenskar städar dåligt” och huset rasar. Värdens mamma är arg för att jag har frågat min vän varför de inte kommer överens, så nu är jag också en dålig människa?

För att den snälla värdens mamma är en person som ska visa sig bestämma om vem som är en bra människa eller inte?

Många sa till mig att hon är en crazy woman. men jag kände att så länge någon är go mot mig, är jag det tillbaka. Men det visade sig ju nu att hon är vad de sa. Så apelsinerna och kakor var bara för att vi hyrde deras skithus och de trodde att de kunde behandla oss som de ville. Men som sagt, det går inte med oss inte! Drivkraft från vikingarna i det svenska blodet är starkt så vi drog ut på slagfältet och vann.

Vi hittade en ny bostad såklart, ingen ska sätta sig på oss. Hejdå Ferma huset! Och nu vet dom att det inte gick att behandla oss svenskar på det sättet.

Jag tänker på vad min lillebror alltid sa till mig - Du är så stark, syrran.

Usch! För att tvingas leva i svartmögel. Här har ni en bild på skiten, trots att vi försökt städa (kommer tillbaka).

Fantastiskt på sommaren när vi flyttade dit, men det skulle visa sig vara inga bra värdar, som fullständigt struntar i allt och hur du mår, bara pengar! Nonchalanta och inga jag alls kan eller vill rekommendera.

Fy! Försöka tvinga folk att bo kvar i svartmögel... Usch!

Det var en sån lättnad att lämna nyckeln och veta att vi inte ska bo där mera. Tror att det var huset som gud glömde (skämt åsido). Till slut var man ju rädd för att bo där visste ju inte vad som skulle hända här näst, skulle taket rasa ner när vi sov? Nu är det bara en elräkning kvar att betala, så de kommer ringa när det är dags.

Betala el för 9 dagar...jovisst! Bott i deras svartmögel hus i nio dar och utsatts för ont i lungor med hosta på köpet. Men, pengarna ska in ser ni...

I det nya huset är allt mycket annorlunda. Modernt och bättre standard.

Behöver inte ens diska själv. Vi har diskmaskin, lyx numera. Stort och härligt, ingen mögel, inget vatten i taket och inga golv som krackelerar! Äntligen kan vi slappna av och sova utan att frysa häcken av oss, hahaha.

Men som sagt vi fortsätter vårt fantastiska liv här, inget kan stoppa oss inte. Men jag säger att man måste ha vänner som hjälper en när det kommer till konflikter, det blir tufft annars.

Fast Robban och jag är tuffa och orädda för att leva och kämpa, det har vi gått igenom många gånger gällande annat som är värre än detta såklart.


Lucky...

Min älskade katt är borta för alltid, så hemskt att vi inte hann flytta innan han försvann.

Jag tror att Lucky är död. Och det gör så ont i mig, saknar honom nåt så kopiöst, min busiga kille. Ingen har sett honom sen den 18/12-18.


Nya huset..

Kommer ni ihåg i ett av inläggen om den supermarket där dom har 18 katter? Och de orden hon kunde på svenska - ”Skål ta mej fan” Vi bor alldeles bakom deras affär, skumt att det blev just där eller hur?

Här finns det massvis med katter och på en bakgård lägger folk ut mat till dom, gulligt.

Jag ser kattungar leka från vår balkong, även Vilma tittar från takvåningen ner på katterna, spännande. Katterna bor liksom, i en trädgård med apelsinträd och gräsmatta, men inte innestängda. Dom ligger under träden och sover på natten och myser i solen liggandes på kartonger. Och alla katterna är runda om magen, ingen svälter här.

Nellie tycker balkongerna är lite skrämmande, allt är ju nytt igen för den gamla damen. Men, hundarna anpassar sig och mår bara bra. Dom har ju oss med sig hela tiden.


I april flyttar vi igen till Makrigialos och då är allt på markplan, skönt. Och en av grannarna känner vi redan. Om det är fler som vi känner vet jag inte ännu. Längtar dit nu.

Makrigialos med alla moskiter som älskar att sticka oss. Men det är där vår resa började och vår kärlek för Kreta startade. Alla vi känner bor ju där, så det kommer kännas som att vi är hemma på riktigt.

Nära till allt och vi kan gå upp till hotell komplexen på somrarna och höra människor tala svenska, mysigt. Se dom komma för att njuta av Kretas underbara själ, glada och förväntansfulla. Det är lite roligt när folk som vi känner berättar att alla människorna som jobbar på dessa stora hotellen från städerskorna till köks personalen och trädgårds folket vet vem jag är. Såklart, jag pratar med alla folk.

Och mina vänner berättade att det är inte så vanligt att turister är så öppna som jag är. Jag hejar på alla och tar mig alltid tid för en pratstund, för människor intresserar mig, hur de tänker och varför. Så fort det handlar om djur så - nog är jag framme och för dom är jag galen i djur. Tror mycket att det är också därför de kommer ihåg mig och att jag alltid är glad, skrattar högt för det är ju sant. Jag hörs och syns.

Robban säger att, när han träffar folk och dom får reda på att vi två hör ihop, säger dom;

”-Aha! Hon som alltid är glad?”...Och skrattar glatt.


Grannens hund, Mini med valparna.

När Robban åkte dit för att hämta det sista i Ferma, satt Mini utanför dörren och väntade på mig, Robban filmade henne.

Jag blev så kär i denna chihuahua tösen och hon kände det så hon kom varje dag och vi myste och så fick hon lite god mat, för hon behöver lite extra med tanke på att hon har sina små valp flickor att ge mjölk. Lucky och Mini brukade sitta på var sin sida om mig på trappan. Lucky var en underbart snäll katt. och Mini lyssnade när jag sa att båda två får vara här ingen fight här inte, Och det funkade.

Djur är det bästa som finns på vårt jordklot, smarta och ljuger aldrig för dig, de visar vad de har och inget annat allt är ärliga känslor. Ska be min vän skicka bättre bilder på Mini och hennes valpar. Jag lovar, ni kommer att smälta i era hjärtan.


Jobb..

Har blivit erbjuden jobb i en klädaffär, Venus shop i Makrigialos.

Men jag vill gärna åka hem och träffa mina nära och kära denna sommaren. Och jobba på mitt gamla arbete. För det är bästa jobbet med mina underbara kollegor och hyresgäster. Så nu säger jag till min chef: -Jag ringer snart till dig och vill arbeta minst 3 månader i sommar, jag hoppas på det.

Och dessutom vara på min gamla våning, tänk om jag kunde få det oj vad det hade varit underbart! Träffa alla underbara människor. Det ska bli så roligt att höra vad som har hänt i era liv sen jag slutade. Kram på er alla!


Stavrochori (Σταυροχώρι)..

Våra vänner och vi åkte upp till en jätte fin by och träffade vår nya värd, Georgina.

Georgina har sin familjs taverna där, så vi passade på och käkade och hade super kul.

Vi var sju personer som åt mat och dryck för ca 470 kr. Billigare uppe i bergsbyarna utan tvekan.

Utsikten från tavernan i Stavrochori - Det lilla torget med levande fiskar i fontänen.

Solen värmde och vi mådde toppen nu, detta är livet.

Umgås och kunna äta ute och till och med bjuda alla på middag. För alla är så generösa och bjuder ofta på mat, så nu var det vi som ville bjuda och äta ute. Stora portioner och gott var det. Byn ligger uppe bland bergen det är så vackert. Det var smala och slingriga vägar upp till Stavrochori. Hade aldrig varit där innan så det var spännande och vackert.

Sedan hem till vårt lyxiga hem och mys med film och en himla massa nötter som vi älskar.

Mätta var vi, så det blev ingen mera mat efter denna kväll.


Snö uppe i bergen denna dag. Till höger uppe i bergen, skymtar byn Agios Stefanos.

Strömavbrott med åska och regn..

Jo det är så vanligt här så det är ingen som reagerar, bara jag.

Det har varit två stycken sen vi flyttade hit så det är väl inte dom sista kan jag tänka mig.

Ringde värden efter vi varit utan ström i tre timmar, då sa hon det är överallt. Alltså hela Makrigialos - Koutsouras och uppe i byarna. Så det är bara att vänta sa hon med ett skratt. När det åskar och regnar här då gör det verkligen det, regnet bara öser ner som i en dusch och det dundrar av blixtrar, -Hua!

Det blåser inte lika kraftiga vindar här där vi bor nu. Skönt! Solen skiner och idag varmt och skönt, lite som hemma på sommaren i Sverige. Vädret är helt underbart!

Min bästa vän Katerina vill så gärna ha lite snö, vi skrattade och sa -Näää! Hon sa:

-Maria det kommer bara lite och sen är det borta på några dagar för solen smälter allt.

Mm, tänkte jag det är ju bra det. Snö och slask har man haft nog av hemma.


God fortsättning på det nya året, från oss och en del av vår familj...

Sista raderna..

Vi mår bara bra och älskar livet här i vår dröm.

Utan motgångar kanske man tar allt för givet i livet, men det gör verkligen inte vi.

Allt som händer är till något bra för oss för vi kommer att bo där vi ville i vårt älskade Makrigialos ju, Eller hur?

Hoppas ni gillade detta inlägget och kunde känna lite känslan av att bo på Kreta och vad som kan hända. Just nu är allt lugnt och skönt, hoppas det fortsätter så här hela 2019.


God fortsättning till er alla skickar mängder av varma Kreta kramar till er.

Tack för era uppiggande ord på facebook, kändes skönt och stärkte oss.


Tack för att ni följer oss på vår resa.

Vi ses..

Pussar / Mia

#koutsouras #makrigialos #stavrochori #enkelbiljettkreta

0 visningar

Partners / Support

Missa inga inlägg!
Information
Bloggen
Kategorier
enkelbiljettkreta.swish.small.png
  • White Facebook Icon