Framgång, Lycka och en Österrikare i Häcken?
Nu sitter man här igen och ska skriva. Har knappt haft någon skrivlust alls dom senaste två veckorna. Känns som att det återkommande temat är covid och vaccinering.
Vardagen sedan man slutade jobba har i stort sett ut som så att 90% av tiden går åt att fixa i trädgården. Och om det är så roligt att det behöver ta plats i en blogg en till två gånger i veckan, låter jag vara osagt. Tänkte lägga lite fokus på dom återstående 10% som dock ändå finns där och pockar på.
Visst är det så att vi gör och hinner mer än trädgård. Och vi tar alla chanser vi kan till att fara ut och spendera tid med varandra. Nu i November hav vi haft bra väder, och det har blivit lite utflykter och bad. Men även tid att bara kunna sitta sidan om varandra och andas ut. Och samtidigt kunna konstatera att – Vi klarade av säsongen!
Oktober – Två steg fram, ett steg tillbaka
Jo, den månaden var kanske mindre kul. Även om saker och ting skulle visa sig hamna på plats ändå. Men usch! Vilken rysare den månaden var.
Osäker om jobbet skulle stänga i September, var t ex en av dom stora orosmomenten.
Men även om det skulle täcka upp lönerna? Har kollegor i branschen som inte fått ut sin lön för September än. Nu var det inte så för oss. Jag har en chef som är vettig. Och stöttar i alla lägen.
Kom ett fint brev med posten – En obetald elräkning! -Huuu!
Mindre lyckat, ska jag tala om. Men, varför i hela friden har vi inte fått den innan? Detta ska följas upp. Och nog med det. Nu vankades detektivarbeten och telefon + mail -korrespondensens utan dess like. Detta kan inte stämma...
När mätarställning och uppgifter jämförts. Kunde vi konstatera att dels så hade man inte rapporterat in korrekt mätarställning. Sen hade man helt enkelt inte skickat ut någon påminnelse heller. Vilket kör ihop sig i deras system. Så det vara bara till att vara envis.
Tur i oturen, är att det under rådande situation här nere, inte tas ut några extra avgifter för påminnelser. Så det var okej, men inget kul att få i famnen när man precis oroat sig inför kommande höstsäsong.
Kommande veckors läsning om lockdown och vaccineringar, får en att hellre vilja dra täcket över sig. Tänker då främst på att, snart vankas det resa igen för Mia. -Ska vi ha samma helvete igen?
Att hon inte kommer till Sverige, och sen inte hem igen!? Det hoppas jag inte.
11 månader var nog så det både räcker och blir över, kan jag tala om. Nä, -Usch!
Åter igen, man vill bara krypa längre ner under täcket...
...Plötsligt så vaknar man till!
Känslan av att ”Just nu händer ingenting” kan vara påtaglig, stundvis. Trots det, är jag väl medveten om att vi har all anledning att tycka att precis allt händer oss just nu!
Jag menar. Saken är ju den att;
-Vi lever i vår dröm, Vi jobbar 6 månader om året, Har all tid i världen för varandra. Men inte minst - Vi har all anledning att känna oss belåtna, trots rastlöshet och apati.
Hur ofta har man inte legat i soffan hemma i Sverige en onsdagskväll t ex. Och bara önskat sig tillbaka till solstolen man låg i för bara några månader sedan? Man blir lite bekväm med tiden, jag medger det. Och det blir värre.
Ibland kommer jag på mig själv med att totalt glömma bort vardagen i Sverige. Jag ringer till folk mitt under förmiddagen när dom står i som värst på jobbet. Eller så kan jag ställa frågor som; ”-Vad ska ni göra till påsk?”.
Som om det vore en fredad tid i Sverige, som här i Grekland. Där allt står stilla under påskens sista vecka.
Härom dagen ringde jag till en barndomsvän och önskade ”Grattis på namnsdagen”.
Något man totalt ignorerar i Sverige, tråkigt nog.
Här nere är det en viktig dag för alla som har sin namnsdag.
Med gratulationer som haglar in på sociala medier. Och fina bilder med familjen som firar.
Min vän bara svarade;
”-Tja, ...ehh.. Vadå ”göra” på namnsdagen? Jag ska jobba skift, Hurså?”
I såna stunder inser man hur lycklig man är. Egentligen.
Att kunna ägna dagen åt varandra, bada och njuta av det livet erbjuder oss för dagen.
Efter några ord om vädret, inser jag att jag lever i den dröm jag en gång planerade med Mia.
Nu. Här idag. Även när allt runt omkring, inte är som det brukar. Tänker man mindre på det som är där, precis utanför - Kreta, Vattnet och Paradiset.
-Houston, We have a Staket! ... Staketet runt tomten är till 90% kart! Eller.... tja... Om man använder tumme och pekfingret.
Bara en liten bit mellan grinden och grannens hus som återstår. Sen är det bara stenmuren på baksidan kvar. Och den kommer bli en pärs.
En stor sten från berget har nämligen rasat ner, En sisådär en 2 ton tung och 2x2 meter i omkrets. Har lagt sig mellan bergen och gamla staket och den gamla rasade stenmuren. Ska vi bygga innanför stenen på vår tomt. Finns det en risk att vildhundar hoppar över. Bygger vi utanför stenen, riskerar vi att grannen gnäller då vi tar ca 1,5 meter av deras tomt.
Ska vi fortsätta lägga sten istället för staket. Kommer vi få lägga sten i 5 år ungefär. Granntomten på baksidan är ca en meter högre. Och ska vi bygga så att man inte kan ta sig över, måste vi helt enkelt bygga så pass högt att vi inte har sten så det räcker.
Sen tror jag inte vi orkar hålla på och flytta, dra, lyfta och bygga med all sten för hand heller.
Nä. Det får bli en funderare på hur vi ska lösa den biten.
”-Framgång är inte nyckeln till lycka, Lycka är nyckeln till framgång..”
...Österrikare i häcken!?
Dags för storhandla inne i stan. Lidl är en av standard anhalterna, eftersom jag älskar att kolla om jag får tag på lite verktygsattiraljer. Så denna dag var det upp tidigt och sätta oss i smurfen in till stan. Dagen till ära, var det superväder.
Solen sken och det var svettigt värre i solen. Perfekt dag för en kaffe nere vid vattnet senare.
Längs vägen in till stan, har jag en bil bakom mig - tätt intill. Som vägrar köra om, även om jag ett par gånger försöker släppa förbi dom. En Österrikare, enligt deras nummerplåt.
Står i korsningen innan vänstersvängen ner till Lidl.
Österrikaren ligger fortfarande och sniffar oss i häcken, -Såklart!
-Ljuset slår om till grönt.
Skön trafik i stan idag. Ingen stress, lite bilar med andra ord. Tänker jag.
Kör genom korsningen och blinkar vänster.
Sackar ner lugnt inför svängen ca 50 meter längre fram;
**-Plååånk!!**
Känner hur bilen gungar framåt samtidigt som plastljudet avtar.
Jag kollar på Mia. Hon är okej.
Ser i backspegeln och känner igen bilen – Österrikaren! Kunde jag ge mig fan på!
Jag svänger in på gatan och stannar intill kanten.
Österrikaren stannar precis bakom och går ut.
När jag kliver ur bilen, hör jag hur kvinnan (Österrikaren) börjar med;
"-Det blev inget på din bil"(skada).
Jag svarade med:
”-Är allt okej med dig?”
Hon tittade på Mia och fortsatte med:
”-Det syns inget på er bil”. Som om detta var det primära.
Jag frågade om hon sover vid ratten? Och hon surnar då genast till:
”-Vadå sova vid ratten?....” Väser hon surt tillbaka. Och innan hon fick en chans att fortsätta sa jag bara:
-Kolla här. Jag skiter fullständigt i bilen. Jag frågade om allt var okej med dig? Och du svarar fortfarande med att tala om att det inte blev något på vår bil? Hur fan prioriterar du?”
Vid detta laget visste hon inte vad hon skulle svara. Och Mia står nu på andra sidan vår bil och vill köra iväg bara. Själv ger jag mig inte;
Hon ska fanimej ha klart för sig hur man uppför sig”, tänker jag.
"-Fattar du inte att vi kunde vara skadade? Jag skiter väl fan i bilen!”, väser jag tillbaka.
Då svarar hon ironiskt med ett flin tillbaka: "-Jaha? Men ska vi köra till doktorn då?”..
Sicket rötägg och totalt yxskaft till otrevligt fruntimmer! Det gick inte att få in i hennes skalle helt enkelt.
Antingen var hon påverkad eller så måste hon tro att livet är en lek där hon är lekledare?
Mia propsade på i bakgrunden; -Vi kör nu, skit i henne bara.
Tar åt mig Mias ord, vill inte förstöra återstoden av denna dag som jag sett fram emot så länge nu.
Vi sätter oss i bilen och kör sakta fram igen, för att efter ca 20 meter svänga ner mot Lidl. När jag ser i backspegeln – Kärringfan BACKAR tillbaka ut på korsande väg!?!
Hur tänker tokstollen!?
Att istället köra runt kvarteret och ut på vägen igen, säkert och riskfritt. Det är inget för en sur Österrikare? Dessa människor, säger jag bara...
# Hört på Kaféet
Min goda vän stänger ner sin affärsverksamhet i Mackan.
Efter att ha varit ”sen” med att öppna upp sin butik i början av Corona lockdown, var han inte berättigad till bidraget som delades ut. Detta fick han dras med under hela säsongen för 2020.
Och under 2021 säsongen lyckades han aldrig hämta sig och butikens ekonomi.
Personligen har han även försatt sig i personlig konkurs. Då all hans ekonomi gått om intet, i snart 2 år. Och vem kan klara det?
Själv vet jag hur vi hade det i Sverige.
När jag låg i konflikt med en arbetsgivare och inte fick jobba på 12 månader. Den tiden vill man inte uppleva igen. Att återhämta sin egna ekonomi är nog. Känner med honom.
Och alla andra i lilla Mackan som fått se sin framtid och alla investeringar som bortblåsta nu i pandemitiderna. Det om inget annat borde få politiker att vakna upp och vidta bättre och fler åtgärdspaket för medborgarna. Såväl som arbetsgivare eller arbetstagare.
Visst är det EU linjer och krispaket per rekommendation som ska råda.
Men dessa speglar sällan verkligheten i samhället. När familjer sätts på gatan för att man inte kan betala sina räkningar pga. Utebliven lön. Eller då man helt enkelt blivit utan arbete i pandemins sviter. Ingen ska behöva förlora allt under omständigheter som måste klassas under nödställda.
Som efter t ex orkaner och andra naturkatastrofer.
Det måste sluta ses som force majeure av Europas politiker.
Folk går på knäna och familjer splittras.
Speciellt försäkringsbolag och småföretagare verkar gå under radarn, då man rycker på axlarna och mest ser ledsen ut när man refererar till;
”-Sorry, kan inte rå för at det är som det är, du får jaga myndigheterna.”
Jag hoppas innerligen att världen tar ett steg tillbaka. Omvärderar situationen, och skapar ett periferi seende som tar med världens alla hörn. Även de som hamnat i pandemins skugga, t ex hemlösa, utslagna, människor med grava psykiska problem. Och inte minst – Den ökande barnfattigdomen i Europa. Som även visar en markant ökning i Sverige.
Att ställa samma barn på gatan med redan minimala chanser. Kan vi inget annat än att förstå att dessa unga redan är förlorade till missbruk och kriminalitet.
Det finns ljus i tunneln. Inte jättemycket, eller jättestort. Kanske kan tänkas?
Men enormt stort för ett barn till ensamstående. Jag pratar om att skänka en julklapp till barn till ensamstående. Själv har vi haft detta som vår grej varje jul hemma i Sverige. Vi brukade även istället för att köpa och skicka julkort, välja att donera 25kr till välgörande ändamål för varje julkort vi själv fick med posten. Vilka vi sen tackade av på Facebook med ”deras” kvitto upplagt som tack. Det blev en liten slant till behövliga ändamål, men alla bäckar små...
Känner ni för att ge bort en julklapp till Barn till Ensamstående i år? Ni hittar länkar till organisationers hemsidor här, där ni kan ge ert stöd direkt:
Nya restriktioner
Så, då var det dags igen. Nya restriktioner i Grekland.
Och runt om i Europa tar man allvarligt på nya delta varianten som härjar.
Lasithi här på Kreta har varit ganska drabbat det senaste. Och nu följer man upp med restriktioner som trätt i kraft idag, Måndagen den 22/11.
Nu tänker jag inte rabbla upp massa procent och siffror. Orkar faktiskt inte just nu med det. Har haft nog med detta via nyheter, tidningar och i flöden på sociala medier dagarna i ända.. Viktigt – Självklart!
Kan jag själv kolla upp detta?
Ännu mer Självklart!
Så, jag väljer att lägga fokus på att skriva om det man besöker bloggen för;
– Att känna med oss, i en dröm som går att förverkliga.
Inte dras ner i ångest och annat. Nä, Usch! Restriktioner kan ni läsa om nån annanstans.
Däremot ville jag bara påpeka om att måndag 23/11 är det dags igen.
Och om man ska gå händelserna i förväg. Har jag lite tilltro på att det kommer göra mycket annan skillnad, mer än att 2022 kommer bli väldigt likt 2021?
Så, nu till mycket roligare saker – Mat!
I grytorna hos Robbans Grytor & Kastruller – Robbans Timjan Kyckling!
Kyckling och Timjan. Som kombo en av Mia's favoriträtter när hon får välja.
Detta lagade jag när Mia hälsade på mig nere i Skåne. Efter en halv dag i tåg och buss, kom hon ner till oss. Helt urlakad efter nattjobb och med två hundar i bagaget.
Väl hemma la hon sig nån timme medan jag lagade hennes favoriträtt – Timjan Kyckling!
(Detta receptet i bloggen är till dig Bejbi!)
Robban's Timjan Kyckling med Graviera & Färskostsås: Detta behöver ni till ca 4 personer.
2 msk olivolja
2 gula lökar
1 vitlöksklyfta
1 röd paprika (stor)
600 gram kycklingbröst/filéer
5 dl Straggisto (söt yoghurt) alt. Kesella
1 knippe färsk Timjan
1 msk hackad basilika
ca 200 gram riven Graviera ost
Salt och peppar
1 glas vitt matvin
400 gram pasta (Penne) alt. Kritharaki.
Tillagning:
Hetta upp oljan i en gryta, lägg i fint hackad paprika, lök och vitlök. Fräs tills lök och paprika är mjuk.
Skär kycklingbrösten/filéerna i strimlor. Lägg i kycklingen i gryta och stek tills allt fått färg.
Tillsätt basilika, salt och peppar. Häll över vin och koka upp. Sjud sedan under lock i ca 30 minuter. Rör om då och då.
Hacka färsk timjan och ha i grytan.
Rör försiktigt ner Staggiston i grytan.
Riv Gravieran och ha i häften av mängden i grytan.
Koka under tiden makaronerna i en stor kastrull med saltat vatten i 10-12 minuter eller enligt anvisningarna på paketet. Låt dem sedan rinna av väl.
Till servering:
-Strössla över resten av Gravieran strax innan servering.
-Sprinkla med lite färsk timjan.
-Ett väl kylt glas vitt serveras gärna till.
Robbans ”Dark Death”
Själv vill jag ha denna lite ”rivigare”. Har lite mer Metaxa i som får bli riktigt kall.
Svalkande drink i solen en skön sommarkväll här i Kalo Nero. Själva mixen kom till av misstag då jag helt enkelt tog fel glas och hällde upp i frappen. Jo, jag vet att man ska avnjuta allt i sin enkelhet, och inte mixa. Denna dricker jag dock inte lika ofta som min Metaxa – Clean.
Den smakar absolut bäst om man använder nymalna kaffebönor och har i två espresso istället för Nescafe.
Ingredienser: Metaxa, Nescafé, Brun Farin, Grädde, Isbitar. Du behöver: Frappemixer, Högt drinkglas(grogglas) eller ett Frappeglas.
3 cl Metaxa
Vispad Grädde
Börja med att ta 2 teskedar Nescafe (Frappé) och häll i glaset. Häll i Farinsocker och rör om allt så att socker och kaffe blandas.
Ha i vanligt vatten, precis så att allt täcks med vätska.
Mixa i Frappemixern till allt är blandat (OBS! Ska inte skumma för mycket).
Fyll upp glas med isbitar, häll i Vatten så att du får plats med Metaxa.
Häll i Metaxa och rör sakta om med sugröret eller med en cocktailpinne.
Servera med 1-2 rejäla klickar vispad grädde.
I Grytorna och i mitt Nästa inlägg:
Mia's Kritharaki med Lamm.
Robbans kaffedrink-tips inför hösten – ”Sigbritt”.
Kommande på Agendan – November/December:
Ni har väl inte missat vår ”Minnen i Backspegeln” på Facebook?
Nya uppdateringar i Menyn -”Om Området” är först ut.
Hur går det med nya restriktioner i Grekland?
… och massor av; mer kul, trevligt, nyttigt och helt Underbara Makrigialos & Lasithi!
Ljud i tillvaron den sista tiden:
Michael Jackson: https://www.youtube.com/watch?v=1ZZQuj6htF4
Giorgos & Nikos Stratakis:https://www.youtube.com/watch?v=HUfBTGavAg4
Johnny Rivers: https://www.youtube.com/watch?v=6iaR3WO71j4
Maxwell: https://www.youtube.com/watch?v=D7rm9t5S4uE
Ioannis Kanavakis (från Makry Gialos):
https://www.youtube.com/watch?v=GnEug_x1_5U&list=RDMM&index=3
Dimosthenis Tsakalakis:
https://www.youtube.com/watch?v=yJbQtk-murE&list=RDMM&index=3
Ha det gott på er! Och Tack för att väntat på vårt inlägg.
Samt att ni tar er tid och läser vår Blogg! Var rädda om er och anhöriga.
Och var försiktiga - Simma lugnt där ute i livets ocean!
Glöm inte och Gilla Enkelbiljett / Kretabloggen´s Facebooksida & Youtube kanal! Goa hälsningar! Va rädda om er och ta hand om varandra, /Robban