Karneval, Vapen och flytten till Makrigialos

Äntligen har vi fått flyttat! Och vi är i Makrigialos som jag kallar för ” Mackan ”.

Flytten gick bra och vi hade fullt upp med städning i båda bostäderna.

Vi flyttade in på min födelsedag 3 mars, så det blev en fin present.

Efteråt var man helt slut men så otroligt glada. Fixade och donade här och det kändes som vårt hem. Vi trivs jätte bra, det känns som vi hamnat rätt. Det är en 3:a (rok) och lagom stor för oss. Då blir det lättare att få svalt under de varma månaderna, skönt. Även vintern blir det också lättare att få upp värmen. Så vår nya lya är helt underbar!

Har gått varje dag, runt om Makrigialos stränder och bara njutit.

Det är så mysigt att bara vara mitt i smeten av människor som hela tiden är på väg någonstans. I Koutsouras var det lugnare och mindre folk, där bodde vi i 2 månader.

Så nu är ju allt större och så otroligt vackert i Mackan, tycker man såklart.

Nu har vi även börjat känna av alla som kommer sakna oss från alla platserna vi bott.

Havet utanför, alla blommor som sticker upp i allas blomkrukor och det luktar alltid mat blandat med havets salta härliga lukt. Mopparna som brummar förbi, alla har fullt upp med att hinna innan turisterna ska komma.

Alla börjar att fixa nu inför säsongen, för er alla härliga turister som bara vill hit och njuta.

Det målas och städas, träden klipps ner, saker måste bytas ut som är sönder - nu är det vår här i Mackan. Här i Mackan är det inga vedugnar, utan alla använder elen för uppvärmning. Så det luktar ingen ved doft. Iallafall inte som i Ferma och i Koutsouras.

Snart ska ju Obelix öppna igen, och då känner man doften av den vedeldade ugnen varje morgon över hela byn, när dom sätter igång den inför kvällens alla pizzor och pitas.

Kolgrillarna ska snart även dom ut och tändas igång. Inte bara för att turisterna snart kommer, utan för att det vankas påsk snart.

Förberedelserna pågår för fullt inför kommande turistperiod nere i hamnen. Uteservering och Rakicafé

Det är nära till allt så det känns lite som att gå på Avenyn i Göteborg.

Det är alltid folk i rörelse och det känns bra. Okej, Mackan är ju inte lika stor som Avenyn, men, för att vara en liten fiskeby utan turister, är jag imponerad att det är så mycket människor här. Folket sitter på caféerna och spelar spel och äter små rätter till sitt kaffe. Mysigt. Supermarket finns det flera av så det är bara att välja, apotek, bageri, bank, verkstäder. Ja det finns allt här. Har hittat min lilla affär där jag går och handlar. Ligger rätt över gatan. Och hon är pratglad och pratar bra engelska.

"En av hennes söner kom och välsignade vårt hem med bön och rökelse..."

Bröllop och vapen, karnevalen.

Promenerade i hamnen och såg att på ett av de mysiga restaurangerna var det dukat, -Hmm, tänkte jag. Vad ska hända här? Jodå, ett Bröllop. Strax efter såg vi bilar som var klädda med typiska grejer som man har till bröllops paret. På kvällen hörde vi musik och glädje och skott hördes från olika vapen som sköts upp i luften, och det är man ju inte van vid.

Det var ett himla liv under kvällen. Bara på Kreta är det så hjärtligt härligt!

-Jag älskar denna glädje fyllda by.

Sen har det varit karneval som började i Sitia till Ierapetra och Rethymnon, som de flesta unga var med på. Vi var inte med för vi flyttade ju då, kanske nästa gång är vi med?

Så det händer alltid något här hela tiden. Sen firar de ju allas namnsdagar så mycket firande blir det. Många ”Maria”-dagar firas. Alla olika helgon, martyrer och bibliska referenser. Men så är det här. Nästan alla har sin egna dag som firas. Inte som namnsdag, utan man har helgon och andra religiösa ikoner man firas med samtidigt.

Nere i affären runt hörnet frågade ägarinnan vad jag heter? Jag svarade -Det vanligaste namnet här. Och hon skrattade och svarade direkt: -Maria?

Vi skrattade glatt båda två.

Våra fina grannar..

Maria och hennes underbara familj på två söner och sin man, Yannis. Han kör bussarna med er Vingresenärer från flyget till Makrigialos. Yannis är snickare under vintern. Han ska bygga en myggdörr till oss, så vi slipper ha flera inneboende under sommaren.

Maria arbetar på Mikri Poli hotellet. Så snälla och välkomnade. Hon känner igen mig efter alla år vi varit här. Dom har två hundar Rocco och Ricci. Dom älskar sina hundar, dom är inomhus. Ser att hundarna sover hos dom precis som våra, dom är familjens älsklingar.

De går på långpromenader och de turas om vem som ska gå. Så det är ordning och reda.

När de kommer in till oss pratar de med Vilma och Nellie.

Maria säger till våra hundar ”Agapi mou” - Min älskling.

En av hennes söner kom och välsignade vårt hem med bön och rökelse. Vi fick vigvatten. Ibland kommer de med lite mat och eller kaka. Vi fikar också och pratar om världens problem. Jag måste säga att vi har en sån tur med våra gulliga grannar.

Mars månad..

Många badar redan nu. Och det är blommor överallt, även på stranden.

Robban och jag går på våra strand promenader barfota i havet och solen värmer så skönt. Kan inte riktigt få ihop det att det är mars månad och vi är redan lättklädda, lycka känner jag. För det finns inget värre än att frysa så jag är på rätt ställe på jordklotet.

Ser varje dag några som badar och gottar sig. Alla går i shorts och T- shirt för det är varmt. Mackan-borna sitter på caféerna i hamnen och dricker kaffe. Pratar politik. Om vem som sagt och gjort vad, eller vad nästa sak på dagens agenda blir.

Det är ju lite skillnad på att bo här, om du jämför er som bor i Sverige. Man sitter t ex inte i sommarkläder nu hemma hos er, eller sitter på uteserveringar än. Robban går redan i shorts och t-shirt. Men det har han alltid gjort, även hemma i Göteborg också. Oavsett om det var +15 eller +30 grader ute. Alla andra går i jacka och jeans och tycker det är "Krio" (Kallt).

Politik pratar man inte om över fikat hemma i Sverige?

Så det är här. Men det kan även bli så att man hittar hjälp, om man har problem med något.

Alla hjälps åt om det är något, för oavsett om man är enormt stolta här, och att ta emot allmosor är det sista man vill. Så är det oftast här själva navet är, då alla kommer hit under dagens gång för att uppdateras. Och för kafés med en snabb bit plockmat. Skvaller är lika förväntat som socker till fika.

Det har varit enormt spännande och få vara med om all denna förvandling lilla Mackan går igenom efter vintern.

Hemmet..

Vi fick en kaffekokare av våra vänner, -Jippi! Så där kokade jag det svenska kaffet mamma skickat till oss. Tack mamma. Vi har köpt lite av varje så vi klarar oss nu i vardagen. Nellie och Vilma har fått nya hundsängar så nu är det lyckliga. Vi bor mitt i smeten i Mackan.

Vi har två sovrum och vardagsrum, kök och toalett, tvättmaskin och stå dusch. Bra.

Och vi har fullt med garderober, perfekt.

Trots två sprillans nya sängar vill man ligga i samma säng. Värmen är ju så härlig då...

Jag har en liten uteplats på min lilla inhägnade gård, som jag älskar.

Sitter där just nu och bloggar. Där är det privat och jag kan sitta i lugn och ro. Ska köpa utemöbler och göra det till en mysig hörna att sitta i med blommor och ljus. På framsidan av huset har vi också en liten mysig hörna där vi ska sätta stolar och bord med lite blommor. Vi bor ju på bottenplan, så vi ser ut mot gatan och har havet bakom huset, lyx eller hur? Hör havet hela tiden, vågorna mot stranden så skönt. Vart jag än är i huset hör jag havets brus.

Så vi har hamnat rätt denna gången, tredje gången gillt.

"-Jag har min cykel stående hos min mamma..."

Sverige..

Idag är det exakt två månader kvar tills jag ska flyga till Göteborg. Så nu snurrar mina tankar mycket om det. Både bra och mindre bra, kommer längta ihjäl mig efter Robban och våra hundar. Men alla säger att tiden i Sverige kommer gå så fort, för jag ska ju jobba. Men jag känner mig själv och vet att många av mina tankar kommer att vara hos Robban och våra sladdbarn (hundarna). Har aldrig varit ifrån dom så länge.

Det ska bli spännande och se om jag hade saknat spårvagnen, nyklippt gräs, skogen och Sverige. Kanske inte? För jag vet ju vad som finns här nu på Kreta och jag älskar ju det också! Så kommer jag ju blogga från svensk mark, lite kul faktiskt. Kommer bli kul kontrast i vardagen.

Jag vet att jobbet kommer att bli kul, träffa mina kollegor och se vad som hänt på jobbet. Kommer det kännas på samma sätt som innan eller kännas annorlunda?

Jag har min cykel stående hos min mamma och jag ska ju cykla till jobbet igen, och jag älskar att cykla. Mamma är så glad nu att jag äntligen ska komma till henne. Jag också.

Nu bor hon i en tvåa så det blir ju kanske lite jobbigt för oss eftersom jag ska jobba nätter och då sova på dagen, kan hon vara tyst, jag ler.

Men det kommer säkert att gå bra hon kommer säkert att göra så bra som hon kan, även jag! Man får vara rädd om lilla mamma och njuta av vår tid när vi träffas. Det ska bli mysigt att få träffa familjen! Och vänner!