Februari: ”Ansikts-tepåse”, Kubik och Alien skelett på verandan?
Då vankas den tiden då man är ensam i paradiset och man ständigt påminns om hur viktigt det är med familj. Speciellt här nere under kommande månader. Påsken väntar och nu sist spenderade vi båda Alla hjärtans dag i telefon. Att inte få fira tillsammans har blivit en del av vår vardag och vi har satt upp nya mål inför 2023 – Detta året ska vi ägna åt varandra...
”Ansikts-Tepåse”...
Så som procedurerna återupprepar sig, så även denna morgonklockan 05:45 när Vilma väcker mig med den traditionella ansiktstvätten med tungan, som såhär på morgonkvisten även skänker en viss odör av ruttet kadaver och unken hundflora.
Glömde dra undan stolen intill sängen igår och då har jag en liten hårig väckarklocka som envisas med att hoppa upp och utöva sin morgon Tai-Chi raklång över mitt ansikte.
Ibland följer hon upp med att sätta sig i ansiktet vilket jag kallar för Teabag eller ”ansikts-tepåse”. Dags att gå upp – Jag fattar vinken!
Fötterna träffar golvet – Houston, We have a Problem!
Steppar mig fram genom kökets kakelgolv hela vägen fram till kaffet och brikin.
Svinkallt på golvet ska jag be att få beskriva! Inte bara det – Veden är slut och inga värmeljus har jag kvar heller. Nåja, ska in och handla idag så det får bli att fylla på lagret.
Slår på CMORE och 4:ans Nyhetsmorgon utan ljud på tv:n. Själva ”nyhetsmorgonen” delar jag endast med Peter, Annika och Ingemar på Mix Megapol Göteborg och Rix Morrongäng i radion.
Efter kaffet är det alltid dags för dagens bläddring i online tidningarna och se över morgonens påminnelser och uppdateringar från alla sparade kanaler.
Tar en sipp och njuter av den varma koppen i handen när jag ser telefonens display lysa upp.
-Vem kan det vara såhär tidigt? Mia jobbar kväll denna veckan så det är inte hon som ringer.
Utan att kolla trycker jag på samtalet och möts av en bekant röst på andra sidan tråden:
-Rob, har du tid att titta in på kontoret?
”-Fyra hjul flyttar kroppen, två hjul flyttar själen...”
Chefen i telefonen och då vankas det kris, speciellt nu under vintern när det annars är stängt.
Undrar vad som är på gång? Nåja, ska ändå in och handla så jag kan lika bra ta mig in så tidigt som möjligt innan affärerna öppnar. Sagt och gjort. Slänger i mig kaffet och skickar termosmuggen under sitsen innan jag gränslar Ankan som segt hostar till när jag kickar igång henne.
Känner att det suger till i magen och bestämmer mig för att stanna till nere vid caféet för en bit ost- och spenatknyte.
Gubbarna har intagit sina sittplatser redan då klockan är strax efter 06.30.
Endast Michalis står bakom disken som snabbt och precist skickar fram knytet i en servett.
Han har inte ens hunnit tända upp och endast diskarnas ljus lyser upp ett svagt men exakt sken. Passar visserligen bra nu i vinterns kalla morgon...
Väl framme vid kontoret ser jag att ytterdörren är vidöppen.
Jag kör runt och ställer mig på andra sidan och vandrar sakta över vägen när jag stannar till strax innan dörröppningen. Chefen möter upp innan jag hinner ta första trappsteget.
-Har du något speciellt för dig idag? Undrar han medan jag ser att han ler smått.
När vi konstaterat att jag trots allt har tagit mig in hit under ca 35 minuters skumpande på en skraltig mc (med sämre stötdämpning) för att han ringt mig, fortsätter han berätta att han måste iväg och kan inte leverera själv till kund. Han vet att jag inte jobbar och att säsongen är över men behöver min hjälp.
Jag lovar att hjälpa till såklart, så vad är det som gäller? Undrar jag.
-Här! Den ska till Agios Nikolaos ikväll, säger han medan han kastar en nyckelknippa till mig.
Jag ska iväg hela dagen så kan du får du gärna köra dit den senare ikväll, så blir du hämtad och får skjuts sen.
Jag tänker inte så mycket mer på saken då jag är van vid att det är snabba pix och omställningar ibland på kontoret, så jag drar på mig hjälmen och förbereder mig på att köra hem för att återkomma ikväll då jag kör in hit och hämtar fordonet på parkeringen.
-Nej, du kan ta den redan nu, säger han.
Kör direkt ikväll istället och låt din stå kvar.
Okej, kan vara skönt att sitta i ett mjukt säte hemåt efter att ha skumpat omkring in hit tänker jag medan jag säger hejdå och beger mig ut till parkeringen för att hämta...Bilen?!
Med nyckeln i hand ser jag genast att det inte handlar om en bil över huvud taget utan själva kvällens fordon är en Harley Davidson Sportster Superlow som ska levereras.
Dagen klarnade upp och nu sken solen med 19+ grader utlovade på displayen.
En dag som snabbt blev ännu trevligare ska nämnas.
Det blev en hel del kilometer extra innan kvällen och även om det var en dag oavlönad och att hundarna fick vänta på mig i 5 timmar, var det en underbar dag som snabbt tog slut.
Med ett leende på läpparna levererades senare under kvällen ett ”paket” till en nöjd kund.
Vi fattiga knegare får nöja oss med att ta Ankan hem igen...
Väder von Helv...!
Precis när man kurerat sig från förkylning och troligtvis även årets första influensa, ska man så behöva frysa igen? Februari börjar bra. Kallt, men bra... Låt mig berätta.
Lördag, vaknar per automatik och sträcker mig efter förpackningen med Apotel 500mg då det säkert gått fyra timmar sedan sista tabletten? Vanliga Depon räcker inte denna gången.
Täppt i näsan, bihålorna känns som slagpåsar och febern får det att pulsera i tinningarna.
Ut i köket och skär upp 2 stora apelsiner som jag pressar och fyller ett stort glas med.
C-vitamin är det som gäller nu i ett par dagar framöver. Och med en mugg kamomillte med honung efter jag hällt i mig juicen, känns det som att det kan bli en mjuk start på dagen.
Men först lite Java och sen stapla veden som ligger utspritt på verandan som Alien skelett efter en utomjording på verandan.
Hundarna stirrar på mig och verkar försöka gömma sig i sina filtar.
Dom vill inte gå ut i detta vädret, och jag förstår dom.
Kallt och blåsigt med ösregn – Nej tack! Ser jag dom förmedla tyst när dom stirrar på mig.
Inget att göra åt saken säger min blick tillbaka, vi måste helt enkelt gilla läget. Så är det bara.
Trär på mig en munkjacka och drar mössan över öronen och klampar ut med muggen i näven. Hundarna står förskräckt och stirrar på mig utanför dörren ett par sekunder innan dom inser att det nog är bäst att skynda på, sen blir det in så snabbt man bara kan.
Efter några stänk och doftmarkeringar är det dags att släppa in dom i värmen igen.
Själv stannar jag kvar ute på verandan ett tag och njuter av den kalla brisen som bär med sig en doft av salt hav – Undrar när det ska bli varmare?
Uti vår Hage
Vår Bougainvillea ser ut som jag vet inte vad. Sedan Mia kom hem har jag försökt sätta sekatören i den för att trimma till den lite, men det har inte varit tid eller ett uns av motivation till det i år.
När jag kör runt i Mackan ser jag hur alla har ansat sina och jag planerar gång på gång hur jag ska ta tag i det så fort jag kommer hem.
I år ska det ske – Väntar på att vädret ska visa sig på sin goda sida, sen bär det av!
Palm -skottet ska även den hämtas och sättas i jord. En hel del av mina skott jag satte i låda förra sommaren innan Mia kom hem har blivit så stora att det är dags att sätta dom i egna krukor.
Jag måste även rensa i Mia's ”kaktusfarm” som hon satte i en gammal vask i massiv marmor.
Den tog en dag att flytta ut och vägde cirka 100 kilo. Nu står den i vår trädgård och huserar kaktusar istället. Recykling när den är som effektivast!
