• Robban

Ensam i paradiset – Tankar i Maj.

Uppdaterad: 24 maj 2019

Nu ligger stränderna bemannade igen och allt sig likt. Lite sent blogginlägg, men väl fyllt med massor av spännande saker. Naturligtvis har även vi firat påsken här nere på Kreta. Med vår familj och massor av kära vänner. Påskveckan inleddes med att vädret slog om till sol och skön värme. Inget mer frysa på nätterna. Även om Mia sover med kläder, duntäcke och två hundar inpå har hon fått skippa lite på inuit-modet och kan till och med kosta på sig att gå med klänning på kvällen. Och nu har flip-flop åkt på. Härligt! Skönt och se att Mia har fått sol och värme innan hon åker hem och ska jobba. Kommer säkert bli sol och fint väder i Sverige hoppas jag, så blir det lite mys för henne när hon går av på jobbet. Annars så vet hon ju att hon har 3-4 månader sommar kvar när hon kommer hem igen. Och vi kommer sakna henne här i Mackan. Jag, vovvarna och inte minst, Alla i byn som älskar Mia..


Ute på de öppna fälten och längs bergsfötterna börjar lamm och getter gå på bete...

En vanlig syn i byn - Bondens intressanta kalkyler kring maxlast och synfält i trafik...

Byn lever upp och solbrända människor myllrar runt - Sista dagarna i April.

I byn sker det fortfarande lite pill och fix i hörnen efter april månads översvämning. Värst har hotellet Villea Village haft det, samt alla mindre lyckade utanför i t ex Kalamoukania, och på andra hållet, i Pilalimata och ute i Lagada. Stora fält med odlingar har stått under vatten och lera ett tag och allt måste rensas upp för hand utan att förstöra odlingarna, och den enda inkomst dessa folk har i sommar. Det börjar röra sig i olivlundarna. Det är dags att sålla och rensa. Många timmars arbete har legat framför odlarna här.

Dessutom väntade Kreta på Afrika vindar som drog in med sand. Sanden lägger sig som en hinna på olivträden och letar sig ner bland rötterna och slammar igen. Vi får hoppas att det blir milt och kortvarigt. I solstolarna ligger massor av supernöjda turister och lapar åt sig av Aprils sista soldagar.



Långfredagen 26/4 – Stolta grannar..

Efter ett tags fastande var det dags för Långfredagen. I den lilla kyrkan mitt emot skulle grannens grabb som läser till präst, gå i vandringen som ljusbärare. Vi har filmat detta och klippet finns att se här på vår Youtube kanal. Ni kan ju tänka er grannarna hur stolta dom är? En ung prästson är inget man hör om ofta i dessa dagarna. Livet som präst är inget som lockar dagens ungdomar. Och många präster blir faktiskt präster rätt sent i livet.

Han läser tillsammans med en handfull i sin egen ålder. Han berättar om hur roligt det är. Om hur han längtar till sin invigning. Jag är övertygad om att han blir en utomordentligt givmild och underbar präst som kommer skänka mycket glädje. Ödmjukare kille i hans ålder får man leta efter.

Vi får hoppas på att han får en plats i en församling i byn så man kan hälsa på honom sen.



Det ringde på dörren, Lördagsmorgon..

”-Παμε!”...

Stelio stod i dörren och ville jag skulle följa med. ”-Kom!”... Vad skulle hända nu då? Själv hade jag varit uppe halva natten och haft svårt och somna. Men okej, kör på, vad kan gå fel? -Ta din hoj och följ efter mig! sa han. Vi körde upp till Kosta & Agapi, Katerinas syster och hennes man. Dom bor ett stenkast ifrån mig och Mia, och när vi kom fram såg jag vad som väntade. Nu i Påsktid väntas ju såklart påskfirande.

-Det vankades helstekt Lamm och gris!

En såhär härlig lördag hade jag inte känt på ett bra tag, så det skulle bli kul att umgås lite med killarna. Jag, Stelio, Kosta och Niko förberedde allt kött som skulle grillas på Söndagen. Allt ifrån raka grisen till att stycka. Naturligtvis skulle helt lamm fixas på spett och helgrillas över kolbädd, så hela lördagen gick åt att förbereda allt kött, - Mycket kött!

Kosta är superduktig på att hantera kött, och styckar som en kung. Allt perfekt.

Stelio är van och duktig på lamm, så han tog hand om lammet.


Själv var jag med och ordnade med inkråm, och speciellt Kokoretsi, fylld med hackad lever, hjärta, ris, lök, salt, peppar, oregano. Det skulle sköljas och rensas. Bara tarmen som skulle fyllas tog nästan 1 timme att rengöra på rätt sätt.

Väl i ugnen ska det sakta tillagas i ugn med olivolja och citron.

Gillar man inälvsmat kommer man älska färsk tillagad kokoretsi. Vi höll på sent in på kvällen och senare på kvällen skulle Kosta iväg och stänga ner i växthusen, så jag hakade på. När vi kom tillbaka igen satt Stelio och förberedde inför kommande morgon. Jag lovade att komma så fort jag vaknade och hjälpa Stelio med Lamm på spett. Han skulle börja vid 06:00 ungefär, så om jag orkade så kunde jag hjälpa honom. Det ville jag såklart!


Hem och vad var det inte dags för då? Om inte för grannens grabb och kyrkan för Heliga Lördagen, då man utlyser Jesus återuppstånden efter 12-slaget på natten. Och prästen tänder ljuset som ska lysa upp och påminna om Jesus återuppståndelse. Alla tänder sina ljus och sen vandrar man hemåt i byn och äter en måltid tillsammans. Många har fastat väldigt hårt sista veckan, (inklusive jag själv) och speciellt den äldre generationen äter under väldigt strikt fasta-lag, så det är underbart att kunna börja äta igen. Det smäller lite påsksmällare också, inte för att jag är så glad i detta onödiga smällande, som inte bara skrämmer folk som sover, utan även våra fyrbenta vänner – Alla hundarna och katterna. Stackare!

Själv var vi hemma tidigt och våra vovvar kände sig trygga med oss hemma.



Påskfirandet i Mackan..

Så, det var bara dags att ställa klockan igen och iväg på morgonen.

Nu ska jag ju erkänna att jag inte gick upp klockan 06:00, men väl vid 08:30 står jag redo uppe hos Kosta. Den stora utegrillen stod där, redo med sitt stora gap. Fler grillar hade rengjorts och jag började med att hacka upp spinkved för kvällen.


Stelio hade varit där redan 06:00 och ordnat med lammet på spettet. Med ett stort smil stod han där alldeles insmord med koldamm och fick igång ugnar till bröd och kött, Och till den stora spett-grillen. Elden var igång och kolen spreds ut för att brinna och så småningom ge den underbara kolbädden som krävs. I ca 4-5 timmar grillade vi och öste, la på kol och fördelade.

Agapi och Katerina fixade maten i köket och det var massor av mat! Under hela dagen spelades musik kring alla husen och i trädgårdarna. Man hörde alla som var i full gång med att fixa med grillar. Det small påsksmällare hela dagen, och såklart small det i luften med annat också. Pistol och hagelgevär hördes titt som tätt. Helt normalt här vid firande och högtider..


Idag kom folk som man ville, man trillade in under dagen, tog sig något att äta och kanske gick vidare till sina andra anhöriga. Så, det var till att se till att hålla igång allt hela tiden. Kosta hade fixat ett stort kylskåp som fylldes med dricka, så slapp man att hämta hela tiden uppe i det stora huset. Mia kom upp senare och hjälpte till i köket. Papous och GiaGia kom med otroliga bakverk. Folket började trilla in så småningom, vid runt 11:00 tiden och sen firade vi hela dan till sent in på kvällen. Inte helt säker, men runt 20-talet personer satt vi kring borden. Många kom från långt ifrån, släkt och vänner. Massor av nya ansikten, och kära återseenden. Underbar dag och kväll!

Ett enormt, hjärtligt TACK till Kosta, Agapi, Stelio, Katerina med familjer som ordnat till det så underbart. Mia och jag glömmer aldrig denna kväll och ser fram emot många många gånger till. - Älskar er alla!



Papagiannades.. Jobbat i olivlunden med Stelio och Katerinas familjeodlingar. Anordningen för att luckra upp jord och få rent kring träden, hade varit på renovering i Heraklion under en väldigt lång tid. Så det var högt med ogräs och jorden var stenhård. Vattensystem och kilometer med slangar skulle flyttas fram och sen tillbaks, traktorkörning var kul och längesedan sist.

Stelio imponerade mig med hur otroligt skicklig han är med traktorn. Helt förbluffad måste jag säga. Snabb och trots sin totalförstörda rygg, satt han i dagar i traktorn och skumpande runt och krängandes kring trädkronor hela dagarna.

Man har många odlingar utspritt över Papagiannades, så det tar ett par dagar att gå igenom alla. Ca 6 timmar per odling bara att luckra upp. Tur hade vi med vädret iallafall. Inget regn och inte superhet sol heller. Perfekt olivlund-jobbande väder!


Bonus i att jobba i Papagiannades är att få vara med Papous och GiaGia.

Papou är med på fälten och kämpar. Otroligt pigg krut-gubbe! Massor av historier och berättelser om olivlundarna där han själv satt olivträd i med sina händer och en hacka. Till träd som är över hundra år, minst.

Ibland försvinner han och kommer tillbaka med en näve örter eller växter jag ska provsmaka, helt underbart! En dag hittade han vildsparris. Och Mia plockade en påse full.

Dagen efter när jag och Stelio tog två lundar, försvann Papou ett par timmar för att komma tillbaka med en hel plastpåse fylld till bredden med vildsparris, Och persilja, dill och massa annat hade han plockat.

Tuffa och hårdra dagar, men otroligt lärorika, speciellt då jag och Mia själv ser oss efter egna odlingar här. Vi har massor av olivolja och mer därtill när vi hjälper till såklart. Men, drömmen är ju egen olivodling med en mixad fruktodling. Ser fram emot ett bra oliv-år snart, så man kan börja sälja olivolja därhemma igen.. ... Σιγά Σιγά!



3 månaders pina..

Mia har haft svårt och sova. Resfeber och vankar av och till på nätterna. Hon vaknar så fort nått litet ljud hörs ute. Ond cirkel det här med att inte sova, till slut blir man övertrött och kan inte sova helt enkelt. Jobbigt värre!

Men, jag vet att hon längtar, även om det låter konstigt, så känner jag Mia. Hon längtar till sin mamma, arbetet och arbetskollegorna. Jag tror hennes resfeber handlar om att resa ensam. Lika mycket som att lämna Nellie ensam i tre månader. 11 år gammal liten skrutt, som vi vet har det tufft och kämpar. Men är med oss och är överlycklig i värmen!


Mia i Göteborg & Robban i Ierapetra.. Då kom ”dagen” med ”D”. Mia skulle åka hem i en hel evighet. Kan erkänna att när man pratar om det för ett halvår sedan kändes det inte som något speciellt alls. Jag menar. Visst skulle det bli tråkigt och klart att man saknar varandra, men det kanske är nyttigt att vara ifrån varandra lite? Det längsta jag och Mia varit ifrån varandra i sträck är fyra dagar!? FYRA(4) hela dagar... Herregud, hur skulle detta gå nu då?

Med facit i hand så har det nu gått en vecka och jag saknar min Mia något otroligt.

Värst är det på kvällar och eftermiddag. Vi är så vana vid att göra det mesta tillsammans. Eller, vi har ”våra” saker var och en gör i hemmet, det har bara blivit så och det har alltid funkat. Så nu när man är ensam får man komma ihåg sånt som Mia fixade innan, Haha. Kom på mig själv med att vänta med att sätta på kaffet då Mia satt med sin morgoncigarett. Men, när hundarna stirrade ut mig och ville ha frukost, insåg jag att -Visst ja!, hon är ju inte här. Har varit mycket sånt nu denna första veckan.

Positivt då? - Jodå, såklart.. Har kommit in i rutiner som jag länge velat göra varje dag men inte haft ork och motivation till att sätta igång med. Skönt och få organisera här hemma. Tvätta, laga mat och bara få styra klockan själv. Inte för att Mia och jag haft vidare schema att följa här hemma. Vi äter när vi var hungriga. Tvättade när det var dags osv. Vare sig jag eller Mia är människor som måste ha det på ett speciellt sätt. Inte heller måste vi ha ”vårt sätt” att få saker gjort på. Så, under alla våra år har allt bara hamnat ”rätt” så att säga. Vi har aldrig en endast gång bråkat om disk, städ eller matlagning. Saker Mia inte gillar fixar jag, och sånt som Mia vet att jag inte gillar, fixar hon. Det mesta gör vi tillsammans och älskar att laga mat tillsammans. Det gör vi minst 2-3 gånger i veckan.


Google Kalendern.. Jo, den är ju räddaren kan jag säga. Utan den skulle jag stirrat mig tokig på klockan. Klockan ja! Den har jag lagt av mig. Flera år sedan jag använde en klocka. Som en före detta fanatisk urverks älskare är det ju konstigt? När vi flyttade valde jag att sälja en del av samlingen, inget som gav guldklirr i kassan, men som mer än väl pröjsade flygbiljetter och annat smått. Inget som jag ångrar eller saknar. Dock sparade jag på mig två stycken som betyder väldigt mycket för mig. Och sedan vi kom hit har jag faktiskt använt klocka nån gång. Det var minst 10 år sen sist. Kalendern var det ja! Just det.

Härligt att den är full med aktiviteter jag ska göra nu i veckodagarna. Från att se på varandra och undra vad vi ska göra idag? Till att med frukostkaffet planera in alla färger och anteckningar i dagens fasta schema.

Städdagarna är härliga, musik på och jag och vovvarna körde för fullt igår, med dans och uppträdande med vår Dirt Devil (dammsugaren) till Steve Winwood's ”Roll With It”. Hahaha... Ja du milde om nån sett oss... Man får hålla sig sysselsatt så att tiden går fortare. Nu känns tre månader som en evighet. Vi pratar flera gånger om dagen, även om det mest är för att höra varandras röster.

Snart börjar jag jobba i Ierapetra, så då kommer det bli lite annorlunda. Hoppas att det blir av. Man vet aldrig hur säsongen blir här från år till år om man är beroende av turister och en bra Euro. Taxi och Biluthyrare finns i varje hörn, ska man dessutom vara unik och erbjuda ett varierat utbud, Ja då gäller det att ha bra service och hålla låga kostnader. Hjälper folk helt gratis med sina butiker. Att marknadsföra sig rätt på sociala medier. Själv har jag mest extrajobbet för rastlöshetens skull. Speciellt då jag inte vill hamna i samma ”fälla” som innan med 15-18 timmars arbetsdagar, 7 dagar i veckan. Nä, Usch! Det fick jag nog av under alla åren som gått. Nu ska jag marknadsföra och sköta diverse på kontoret. Får se vad som väntar och förväntas.



Hört på kaféet..

Inget speciellt då jag inte varit så social där ute det senaste.

Vad som hänt är väl att kommunen i Makry Gialos fått tummarna loss och fixar vägarna. Inte för att dom ser bättre ut, men man har iallafall fyllt igen alla hål som var stora så att en basketboll försvunnit i groparna. Inget som sker i raketfart, men det sker något. Hade hoppats att man ser över trottoarer och gångbanor i byn. Speciellt för alla som har barnvagn är det en mardröm. Smalt och väldigt trångt bitvis.

Parkerade bilar uppe på gångbanan är inget ovanligt – Varningsblinkers är ju på såklart! Charmigt, Ja. Men inte praktiskt, Nej.

Naturligtvis måste man köra ända upp till trappan, helst precis utanför dörren... (Ierapetra).

"Kommunkriget” är i gång igen, och mitt i Valtider.

Mycket som står på spel för vissa. För andra är det inget man bryr sig något om. Brukar bli så när informationen mestadels sprids via social media och inte på byn.

Nere på hörnet sitter gubbarna och spelar backgammon.

Idag med en annan ännu äldre herre. Båda ser ut att ha starr och jag undrar nog mest om det inte är för att hålla varandra sällskap man sitter med spelbrädet? En dag när gubbarna stod där med sina käppar i trä från sekelskiftet, gick jag förbi med Nellie. Farbrorn brukar titta ömt på Vilma när vi går förbi. Men, Vilma gillar inte när människor hon inte känner går för nära. Hon behöver lite mer tid, lite bebisprat brukar hjälpa. Nellie däremot, hon bara springer fram när någon vill prata med henna, speciellt barn och gamla älskar hon. Så även denna dagen. Farbrorn tog mod till sig och började prata gulligt med Nellie, som inte var sen i och hänga på. Snabbt dit och vifta på den lilla svansen som ser ut som ett smalt litet hårigt sugrör. Farbrorn lös upp i ett jätte smil, böjde sig ner med balans på käppen och klappade Nellie. Han riktigt sken upp av glädje. Många äldre älskar djur, speciellt dementa personer kan lysa upp i sällskap med djur. Nu hälsar dom på varandra, varje dag.


Njuter av en Καφεδακι - Παραλία Κουτσουρᾶ (Koutsouras).

Går och väntar på att Green Bar runt hörnet ska bli klart så man kan gå ner och sätta sig på kvällarna och njuta av en drink med tilltugg.

Lyssna på havets brus i mörkret, mosa en mosquito i pannan, och insupa den salta doften av hav, kryddor och vedugn i luften – Makry Gialos.


Avslutningsvis Tack för att ni läser vår blogg och vill ni ställa nån fråga jag inte tar upp här, eller har frågor kring det jag tagit upp här, kan ni alltid skicka oss ett mail eller PM så svarar vi er. Behöver ni hjälp och komma i kontakt med någon instans här på Kreta hjälper vi er såklart.

Tack /Robban

#enkelbiljettkreta #makrigialos #papagiannades #sitiaoliveoil #youtube #kafedaki

0 visningar

Partners / Support

Missa inga inlägg!
Information
Bloggen
Kategorier
enkelbiljettkreta.swish.small.png
  • White Facebook Icon