Partners / Support

Information
Bloggen
Tjänster & Service
Missa inga inlägg!
enkelbiljettkreta.swish.small.png
  • White Facebook Icon
  • Mia

En stund på jorden – Andra säger lyckan finns i ett ögonblick.

-God morgon på er.

Kaffet smakar ljuvligt denna morgon.

Graderna har ändrats lite, morgon stunden är svalare nu, så skönt att sitta här och fundera lite och skriva. Sovit väldigt gott denna natten. Hör tupparna som ropar till varandra, dags att vakna - solen kommer upp nu. Hör även havets vågor slå mot strandkanten.

Fåglarna och mopeder puttra runt och människor som tar sig en kopp kaffe och pratar.

Det är helt vindstilla ute. Härligt! - då blir det en skön strand och badar-dag.


Underbara Clouso...

När vi flyttade hit till Makrigialos så lärde jag känna en hund som hette Clouso. En jättevacker labrador som bodde rätt över gatan i affären där de säljer grönsaker (Mauro heter kvinnan som äger butiken). Han var så vacker, Clouso - och mitt hjärta smälte.

Lugn stor svart gosse.

Klappade honom varje dag och pussade honom på hans hjässa.

Familjen älskade sin Clouso så mycket, familjens guldklimp. När inte Clouso var utanför affären frågade jag alltid vart han var, dom svarade att sonen och Clouso var och badade. Han var aldrig kopplad, alltid fri. Och kunna välja vart han ville ligga runt om affären. Hans favoritställe var på trappan i skuggan, så kunde han se vad alla gjorde i byn.


"... hon sa att han finns inte mera!"

När jag kom hem från Sverige så var det något som fattades utanför vår grönsaksbutik?

Det tog mig några dagar innan jag vågade fråga vart hunden var?

Då rullade tårarna ner för clousos ägare, hon sa att han finns inte mera!

Oh den vackra hunden är död! -Oh neeej! Mauro berättade då för mig att han har varit sjuk hela sitt liv från och till, men nu gick det inte längre så vi fick ta bort honom. Jag kramade om Mauro och beklagade sorgen. Jag vet ju själv hur det känns att förlora någon av sina husdjur dom är ju familj. Så nu är det väldigt tomt utanför deras affär, och Clouso är saknad av alla.

Jag tänker fortfarande på min vackra katt Lucky som vi hade i Ferma.

Varje gång vi ska in till Ierapetra så tittar jag i fall att Lucky sitter någonstans i närheten av huset vi bodde i... Ingen Lucky. Han är borta för alltid.

...Men, jag har fått en ny vän - Hunden Brutos. Han kommer hit varje dag och ska säga hej till våra töser så får han lite kel och mat.

En rolig blandras som är så härlig. Hade vi kunnat så hade vi tagit honom, för vi fick ju det av ägaren. Men med två tikar som löper 2 gånger per år blir det för mycket.

Vi pratade om det, men måste tänka mera på det för det är ett stort ansvar att ha en hund till. Jag åker till Göteborg för att arbeta och Robban ska ta allt och kanske jobba i stan. Så då är det klart lättare att bara ha våra små att ta hand om.


"..nu har jag huvudvärk, för att jag vaknade upp och trodde jag var mitt uppe i ett krig."

Så, tillbaka till grannen..

Vaknade i morse av att det smällde som pistolskott! - Men va fan! Grannen dammar av sin duk med all kraft hon har, precis utanför sovrumsfönstret som står öppet nattetid. Så ni förstår ju själva vilket ljud det blir.

Dricker mitt kaffe och nu har jag huvudvärk, för att jag vaknade upp och trodde jag var mitt uppe i ett krig. -Fy för människor som inte visar andra någon respekt och tar hänsyn.


Igår hade dom på Tv:ns ljud säkert på Volym 30. Och dessutom står tv apparaten högt upp och i deras öppna fönster.

Så rätt ut i luften med bas och denna volym - Och rätt in i vårt fönster.

Så Robban och jag hör inte vår tv.

Jag gillar inte att bråka och tjafsa så det är väl dags att leta nytt boende? För sån här skit vill vi inte ha. Och eftersom vår värd redan vet om problemet och inget görs, så får vi lösa det själva, kanske flytta? I vår familj är vi inga bråkstakar.

Även om jag skulle vilja så är jag inte här för att hålla på att tillrättavisa vuxna människor.

Så vem vet snart kanske vi flyttar och det ska bli spännande?

Jag älskar Kreta så här ska vi stanna. På hela denna sidan av Kreta är det så vackert, så för oss spelar det ingen roll vart vi bor, bara det är nära till havet.

Ierapetra är en underbar liten stad, så kanske vi tar oss närmre dit. Vi känner lite folk i Ierapetra också. Och det blir närmare till allt - ex veterinären, sjukhus - ja allt.

Många affärer att fönstershoppa i och caféer -Mysigt.

Det är dåligt med arbete här i Mackan, så kanske mera tur till arbete i stan?


Papous i Pappaginnades födelsedag..

Katerinas pappa fyllde år så vi bestämde att åka upp och gratulera honom med tårta. Katerina hämtade oss och iväg till den vackra byn. Där stod Marina, Katrinas mamma och pappa John med söta hunden Fragito och väntade.

Vi drack kaffe och åt tårta, Hurrade in Papous födelsedag.


Efter en stund var det dags att ta en lång promenad, gå igenom hela byn som är så gullig. Vägarna är slingriga, upp och ner på små stigar och trappor som en labyrint men du kommer alltid ut på vägen hur du än går. Pratade med folk vi mötte och alla vill bjuda på kaffe men vi hade ätit tårta med kaffe så vi tackade nej, -en annan gång?



Tro det eller ej - Här bor en hel familj...

Orm-gångar - Det gäller att ha bra balans och bra skor.

Förberedelser inför kommande säsongs planteringar?

Vattentappen i byn - Kristallklart och supergott vatten.

Robbans favvohus. Han brukar skoja med "-Undrar vem som la den brakskiten!"..

Många här tar hand om sina hus och har renoverat. Så dom är så lyxigt vackra.

Byn har mixat mycket, från gammalt och nytt. Och mitt i byn står den fina Ortodoxa kyrkan, omringad av plymerna från Kretensk Dadelpalm, olivträd och granatäpplen. -Underbart!



Det är lite magiskt att gå runt och titta på dom gamla husen. Fabriken som gjorde olivoljan och bageriet som fanns här en gång i tiden, är stängda. Men står kvar i byn.

Utsikten är så vacker - Alla berg och olivlundar som du ser runt om hela byn.


Katerinas föräldrars hus ligger bäst till inga grannar precis in på.

Deras lilla trädgård ligger några trappor upp från huset, som de odlar allt till en god sallad, salladsblad, tomater, paprika, lök, gurka, bönor auberginer och zucchini, potatis och örter. Äppleträd, apelsiner, citron, mandariner, granatäpple, päron, fikon, melon, allt detta bredvid sitt hus. Vad mer kan man önska sig?


Solen började sakta gå ner över den lilla byn där 20 familjer bor. Och lamporna börjar lysa i alla husen. Ett härligt gulrött ljus lyser runt alla bergen och nu snart blir det kolsvart.

Solen smyger sig sakta ner för horisonten och natten presenterar sig strax...

Vi tackade för en underbar dag och åkte hem till oss.

Som alltid får vi massor med grönsaker och frukt att ta hem - Gott!


Promenad med hundarna..

Tidigt på morgonen tar vi den på stranden skön och ljummen vind och vågornas välkomnade. Så klart har vi bajspåsar med oss, alltid!

Vilma blir helt vild när vi går på stranden, skäller åt vågorna och springer som en lyckligt galen hund. Nellie bara står och tittar och tycker att Vilma är stökig och vill gå där i lugn och ro och små mysa. Olika hundar är dom.

Sätter oss och jag tar en cigg - vi är ensamma på hela stranden.

Efter klockan 8 på morgonen dyker det alltid upp någon som ska ta ett morgon dopp och njuta lite innan dagen börjar. Alla skrattar åt Vilmas glädje på stranden och alla tror att Nellie är en valp och Vilma är hennes mamma, -Hahah.

"Glöm det”, tänker Nellie. Jag mamma till den galningen?

Hundarna trivs verkligen här på Kreta. Lika så kvällspromenaden - lika skön för oss och hundarna. Vem skulle inte trivas som hund om jag bodde med dessa tvåbenta? (Robban & Mia) - Vi älskar våra hundar och det är som våra barn.

Dom älskar oss för dom vi Är! .... Alltid!

Min Bato, alltså Robban..

Robban sitter mycket med sitt jobb att göra dom rika rikare och får snygga hemsidor och bra reklam. Och ser till att man hittar deras företag, det är han så bra på (SEO säger Robban). Önskade jag kunde köpa Robban en super bra dator, för det är han värd min kärlek.

Han sålde all utrustning när vi flyttade. Så om det är någon som har massa pengar kanske du där ute kunde bidra till oss fattiga svenska - Kreta vännerna, skämt åsido, -Hihi.



Kära arbetskollegor i Sverige..

Tänker på er och saknar er. Semestern är slut och nu har ni en lång höst och vinter framför er och många månader till nästa semester. Som jag har förstått så blir det ingen förändring för er undersköterskor.

Landet Sverige har för många att ta hand om och för lite resurser för den stora förändringen som händer runt omkring i landet Sverige. Pengarna bara rullar ut till olika bidrag.

Och på många arbeten dras det ner på personal.

Vilken skit vi hamnat i eller hur? Jag känner inte igen mitt eget land längre.

Var blev helylle-landet av? Där ett arbete tryggade framtiden... för oss alla!

"Du lever utan livlina. Du lever intensivt och varje dag måste man lösa något."

En stund på jorden..

-Livet kan vara så meningsfull och speciellt, om man bara vågar släppa in det.

Många trivs med sitt liv som det är, och det är bra. Du kan flyta dig genom ett liv skapat av omständigheterna, förlora dag efter dag, timme efter timme. Eller så kan du kämpa för det du tror på. Så njut passionerat av din tid. Gör det intressant.

Gör så att det räknas för dig.

Jag menar att, Vårt liv har blivit intressant igen. Och nu tänker jag mycket på livet innan. Hur mycket tid man lägger på olika saker som kanske inte är så viktigt egentligen? Men man är så "inne i det" att det bara går av farten.


Allt blir nytt och allt förändras. Varje dag handlar om nya händelser som man inte hade innan, hur ska vi lösa det, tillsammans? Och det är inte lätt att bo i ett annat land, allt är helt nytt och allt står på grekiska och dom jobbar inte som vi gör i Sverige. I Sverige vet du att du arbetar dina timmar och vad du ska göra.

Här finns det inget som heter timmar, utan man ringer när det finns arbete och det kan vara efter du kommit hem från jobbet så ska det göras något innan morgondagens nya arbetsdag. Så mycket stress för att dom inte kan planera in arbetet, pust.

Så du vet aldrig när man är ledig, tänk den stressen. Och så tar dom det föregivet att du ska finnas tillhands. Allt är ingen dans på rosor. Men snart kommer vi att hitta något som gör ekonomin lättare. ...Andra säger lyckan finns i ett ögonblick.

Du lever utan livlina.

Du lever intensivt och varje dag måste man lösa något. Alla dagar är inte sig lika med problem som ska lösas. Och deras engelska är inte den bästa så det blir många missförstånd. Det är inte så lätt att lära sig deras språk och slangord.

Dom tycker att man ska kunna grekiska, men tänk dom som arbetar med turister från olika länder som bara kan sitt egna språk och engelska, snacka om missförstånd som hela tiden visar sig konstant.

Ta aldrig människor för givet, uppskatta dom runt omkring dig.

Själv så levde jag runt omkring människor som tog mig föregivet men till slut kände jag att nu var det slut på att hela tiden finnas för andra, och börja leva själv. Kanske folk tycker jag är galen som lämnade allt, familj och vänner? Eller så tycker dom att jag gjorde rätt att få leva och njuta av mitt liv? Som jag ser det har vi en kort tid på denna vackra planet och jag vill ha den tiden till att njuta av den så mycket det går.

Lev ett meningsfullt liv, hur du än definierar det. Vårt liv är en kort resa med alla möjligheter - så ta vara på din resa. Var lycklig, njut av livet. Om du vill vara lycklig - Var det!

Somliga säger livet finns i ett ögonblick...

Tack för att ni läser vår blogg om livet på Kreta.

Många soliga kramar från oss.

Puss / Mia


#kretabloggen #enkelbiljettkreta #varlycklig #papagiannades #lasithi #makrigialos

419 visningar