Partners / Support

Information
Bloggen
Tjänster & Service
Missa inga inlägg!
enkelbiljettkreta.swish.small.png
  • White Facebook Icon
  • Mia

Att blogga om sitt liv. Och om sitt paradis..

Så varför började vi blogga? Innan vi flyttade hit så satt vi i timmar och letade bloggar och filmer på Youtube om Kreta. Och speciellt om denna sidan av Kreta - Lasithi. Vi hittade några som skrev och läste dom flitigt. Men de skrev inte hur det var att bo här permanent. Och inte heller med någon känsla om hur det skulle vara. Hur det är att sakna Sverige (eller inte). Dom få bloggare vi hittade här, sögs snabbt upp av resebranschen och slutade skriva med den magi vi förtrollades utav. Eller så skrev man främst om sina egna intressen och oftast med en affärsverksamhet i bakgrunden. Visst finns det skandinaver som bor här, länge och om än sällan permanent, så finns dom. Men få nämner den vardag en kretensare lever i här - Utan filter, utan jantelag. Att våga vara fattig, utåt sett. Att våga prata öppet om det man inte har. Men kunna prata om att vara oerhört fri - I sinnet och i hjärtat. Hur är det att som Svensk, komma hit och leva... som en Grek? Går det? Vad krävs? Hur gör jag? Om alla svårigheter man måste möta som vanlig arbetare, utan massa euro på kontot som backup och trygghet. Inget mer än det du har i resväskorna och din budget på kontot. Att kapa alla band med myndigheterna hemma, på gott.. och ont. Då slog det oss! Att det måste finnas fler än oss som undrar och hur kul det att läsa om någon annans liv och erfarenheter. Jag kan säga att det är jätte roligt att dela med sig om vårt liv här. Har fått så mycket respons av många och jag blir så glad att ni skriver till mig. Tyvärr har vi inte kunnat vara så aktiva eftersom vi inte har haft internet. Har fortfarande inte fått något internet! Vi kokar inom oss av ilska, men vet hur det är här.. Ypomoni! Maria...


Så hur var det att flytta till ett nytt land?

I början så var det helt ofattbart som jag inte kunde ta in allt.

Vi dansade på molnen av lycka. Stod ofta på balkongen och tittade rätt ut och jodå det är ju så sant, vi bor på Kreta nu. Precis som vi önskat oss.

Som en saga som jag älskar att läsa gång på gång...

Och det är fortfarande samma saga som fyller mig med glädje och jag njuter för fullt.


"Att något fattas, men man vet själv inte vad.."

Visst. Jag ska vara helt ärlig och säga att det funnits dom perioder då man inte orkat längre. Utan bara vill ge upp. Men vi är två och vi känner varandra innantill. Vi är varandras styrka. Det har inte handlat om att inte ge upp, utan mycket starkare än så. Man vill liksom inte ge upp. Inte nu, inte för detta. Nä, det måste krävas mer. Nästa gång, nästa motgång får vi se, men inte nu. Och så bygger man på hela tiden. Man lägger styrkan och skinnet på näsan i lager.. Vi är fortfarande i startfasen i vår flytt. Oj oj, om ni bara visste. Vi har våra planer här i paradiset. För att vi är här betyder inte att vi slutat drömma.

Och vad är drömmar om man inte förverkligar dom, kan tänkas? Så, vi letar vinklar och nya sätt att bygga på drömmen. Den blir nog aldrig klar. Inte helt.

Många vandringar blev det hemma i Fiskebäck. Många tankar, mycket att prata om...

Robban säger att många som ser hans verk känner att dom inte ser ut som om dom är färdiga. Att något fattas, men man vet själv inte vad. Ungefär så man kan känna här, ibland. Och Robban säger att han inte vill att något ska vara färdigt heller.

Att allt är ett evigt pågående projekt. Han slutade för många år sedan att signera sina verk. Inte på framsidan. Han signerar dom bara på baksidan, och det har sin anledning - Han vill att man själv väljer det håll tavlorna ska hängas upp. Inget fast upp och inget fast ner.

Nä, det är betraktaren som ser motivet man vill se, och ska därefter endast få hjälp i sitt arbete med att tyda. Nåja, det låter logiskt när Robban berättar... haha. Kanske är det så med vår blogg? Den blir aldrig "klar". Man hittar nya vinklar och nya sätt?

Är det smart att lämna ut sig som man gör i en personlig blogg? Nja. Nej. Kanske inte? Men vi tänker inte så, jag och Robban. Vi är båda "färdiga" med vad andra tycker om oss. Vi visste att minst lika många man trampar på fötterna genom att flytta, lika många nya kommer in i vårt liv. Man ger och man tar. Men det är viktigt att först vara klar över vad det innebär. Kanske inte ha möjlighet på många år att komma hem? Att inte kunna vara med vid tråkigheter, där man mer än gärna vill vara då? Många tankar har gått åt familjen, de som bor i Sverige. Men vi ser det inte som att vi "lämnat". Det är lika långt båda vägar - Hit som dit.

Pengar har vi inte mer än vad andra i familjen har. Tvärtom idag har vi mindre pengar än förr. Vi har fått, och får, frågor kring oss och familjen ganska ofta. Om varför vi lämnade och hur vi klarar av att inte vara nära osv. Men, det är inte så när man väl flyttat. Man ser inte kilometer och mil lika långt längre. Inte från detta hållet. Man ser mer på avkall i vardagen, om saker man inte behövde, och ingen behöver. Inte egentligen. Men det är vi, inte andra..


Allt är ju annorlunda här än i Göteborg, både på gott och ont.

I mitt hjärta finns alltid Göteborg såklart det är ju där jag är född och har mina rötter, som den göteborgare jag är. Sköna sommaren och allt det gröna i skogarna, de vackra sjöarna och alla våra vilda djur. Saknar Göteborg stundvis. Men inser fort att jag faktiskt bor i min dröm, så snabbt känner jag mig lycklig och tala om att leva i ögonblicket. I Göteborg gick vi långa promenader nästan varje dag. Här luftade vi våra idéer, och våra tankar. Inget var tabu. Vi var överens om att "tömma" oss på lilla minsta tvivel. Om det fanns.


Livet är så mysigt och trevligt med alla som vi känner i mitt lilla Makrigialos.

Där solen skiner och med sitt vackra hav och berg. Med den känsla som jag får här, friheten och lugnet. Stränderna ligger runt om hela byn och det genuina och mysiga folket som deras småstadscharm med en svårslagen gästfrihet och magisk natur.

Vandra i natursköna landskap och stanna till i en närliggande bergsby, njut av mat med egentillverkad olivolja och lokalproducerat vin - känn dig som hemma.

Det är viktigt för oss att få ha den tid till att njuta av livet. Viktigt för mig är att bo intill havet jag älskar att höra vågorna och känna lukten av saltet, det ger mig lugn.

Min lilla by är inte så stor. Och det räcker hur bra som helst för mig och Robban. Vi behöver inte så mycket i livet. Det vi behöver fixar vi i den takt vi kan. Önskar att jag skulle kunna vara hemma här en hel sommar och njuta av värmen och få svettas, haha.


Här har nu börjat med digitala hyreskontrakt och andra e-blanketter här, som tur är. Så nu har vi sett till att vår revisor har alla våra dokument i digitala filer. Kommer ni ihåg kontoristerna hos polisen? Med alla stämplar och alla papper som vi fick ta hit och dit till alla olika kontor? Nu kanske det blir lite lättare i framtiden? Time will tell..

Man kan aldrig få nog av detta fantastiska vatten, skimrande som en magisk pärla i solen...

"Och jag tycker det är viktigt att alla som ser något som inte stämmer, ska anmäla till polisen direkt."

Min vän hunden Brutos och djurens rättigheter.

Hunden Brutos har dom kastrerat nu, det är ju jättebra.

De flesta gör faktiskt det då blir det inte ovälkomna valpar som ingen vill ha.

För det är ju rätt många hemlösa katter och hundar här på Kreta, fast det vet ju de flesta. Men jag måste säga att det är många här som bryr sig mycket om djuren i vår by.

Sen såklart finns det riktiga rötägg.

Nu har jag inte sett någon här som är dum mot djur. Men jag tror att alla vet vem jag är och det skulle inte bli så kul för dom i så fall? Sedan länge har jag kämpat för djurens rätt i samhället. Och jag tycker det är viktigt att alla som ser något som inte stämmer, ska anmäla till polisen direkt. Även Kreta har lagar som ska skydda djur.

Att mata katterna på semestern är det ju många som gör, och det är ju jättesnällt och bra. Men jag tycker också att man ska sätta press på resebolaget och kretensaren. Tala om vad man tycker i denna fråga om alla hemlösa djur.

För någonstans måste man ta ansvar även i detta paradis, eller hur?

Jag möter människor som har sin historia om sin hund vilken de tagit hand om. Och jag är så tacksam för alla dessa underbara människor som vågar säga till, och ta hand om någon liten hund eller katt som behöver hjälp. Dessa berättelser berör mitt hjärta.


Det finns speciellt en som jag vet tar hand om djur och han bor här i Ierapetra, Välkänd och omtalad - Takis Shelter (länk) Man kan adoptera ett djur.



Mars månad

Nu har jag fyllt år och var sjuk så typiskt, Robban köpte tårta till mig, mysigt.

Firade med film och hade en lugn kväll hemma.

Det börjar röra på sig nu i Makrigialos.

Mycket att göra inför sommaren, härligt! För snart kommer ju alla ni vikingar och sörplar sol och bad. Ni måste gå till min favorit restaurang Alliotiko där kan ni äta gott. Och ägarna är underbara, samt allihopa som jobbar där. Sen har ni ju mitt älskade Takis Voula, med de goda kaffet med dopp. Ja ja, jag vet jag tjatar om dom. Men dom har så mycket gott ju. Och Nej, jag får inget för att jag skriver om alla.

Supermysig miljö och alltid klassiska rätter såväl som traditionella...

Kvällarna är hur ljuvliga som helst.

Underbart att gå på kvällspromenaden ner till hamnen i Makrigialos och njuta av den ljumma kvällsbrisen. Är lite avundsjuk på er alla som är här då under maj till augusti, själv ska jag ju vara i Göteborg då. Men jag får september här att njuta av allt det underbara innan jag åker till Göteborg igen ( om det blir av ). I år har vi bott ett år i vår lilla lya som vi älskar.

Min dröm, vår dröm har gått i uppfyllelse, jag måste säga att vi har verkligen kämpat och kämpat och får fortsätta med att kämpa för att få vara här i vår dröm.

Det börjar närma att resa till Göteborg och jag är lite ledsen ibland. Samtidigt är det kul att få vara med på jobbet och se mamma. Och jag saknar mina arbetskamrater som är så goa, ska bli roligt att få se vad som hänt på jobbet och få skratta med dom. Men jag vet att jag ska sakna Robban och mina töser - Vilma och Nellie.

Kanske det blir att jag är längre i Göteborg och jobbar till nästa år? Inget är klart ännu om det blir så, men det vet jag säkert snart. Jag åker då hem en månad mellan innan jag far tillbaka till Göteborg, för att stanna längre. Om det blir så får jag vara med om vinter och vår i Göteborg, då måste jag köpa vinterskor och vinterjacka. Jacka har jag bara här på Kreta om jag kör Scooter. Eller, om det regnar och blåser. Annars har jag bara munkjacka på mig. Ja, vi får se hur det blir med vinter i Göteborg, berättar så fort jag har fått besked. Ska bli skönt och gå i mitt älskade Göteborg i sommar. Hoppas det blir en bra sommar så jag kan ta mammas vovve, lilla Ida på promenader tidigt på morgonen. Ska bli skönt faktiskt.

Tidig morgonrunda med mammas Ida i koppel och Nellie lös. Robban och Vilma bakom oss (2018, Göteborg)

Hellas vs. Corona & Turismen I Veckan kom även info från Grekiska hälsoministeriet - ΕΛΛΗΝΙΚΗ ΔΗΜΟΚΡΑΤΙΑ ΥΠΟΥΡΓΕΙΟ ΥΓΕΙΑΣ via (ΑΑΔΕ). Vilka detaljerat i sitt meddelande går igenom all info man behöver om SARS-CoV-2, samt om man drabbas av COVID-19, eller misstänker någon som kan ha drabbats.

Ni som bor här permanent, eller vistas här och har drabbats eller misstänker att ni eller någon drabbats. Ska vända er till ESA (ΕΟΔΥ) med nummer: +30 210 52 12 054.

Åk inte in till läkarmottagning, utan ring.

Besök länken för att läsa mer. Info på Grekiska (PDF). https://eody.gov.gr/wp-content/uploads/2020/02/2019-ncov-orismos-kroysmatos-2.pdf



Sista raderna

Robban ska jobba i sommar så han kommer också att ha fullt upp.

Internet är på gång in, som tur är. Man sa 20 dagar, det har nu gått 3 månader... men...

Vilma och Nellie mår bara bra. Nellie fyllde 12 år 7/3. Och då var det fest för henne. Vilken lycka att få ha henne i vårt liv, våran lilla älskling. Hon har hängt med oss hela tiden och varit med om så mycket.


Jag fasar för snart är det dags att plocka fram resväskan igen.

Alla pratar om Coronaviruset och alla är lite rädda, jag förstår det. Undrar hur det ska gå? Robban säger att det kommer virus och sjukdomar man varnar oss för varje semester. Sist var det ju rädslan för myggor och zika -virus som spreds. Så alla Grekland forum hade fullt upp med ämnet. Men, idag minns ingen detta längre, eller knappt någon i alla fall.

Jag hoppas han har rätt. Men grekiska rapporter har redan släppts om att man varnar resenärer att boka resor till områden kring Medelhavet vilket är ödesdigert för ekonomin.

Vi i lilla byn Mackan förbereder oss på, att det blir en tuff sommar för alla.. Robban sa att Stavros (Kackerlackan) var framme och hjulade av lycka då det inte är så översvämmat längre. Samt att grannen inte häller ut 5 liter Klorin på uteplatsen.


Fåglarna kvittrar utanför just nu. Solen skiner på oss och det är underbart.

Skickar många soliga kramar till er från varma Kreta. Nu ska vi äta rester - Moussaka, briam, fava och xorta...


Vi hörs snart

Puss / Mia

#kretabloggen #enkelbiljettkreta #novirusingreece #goteborg2020 #makrigialos2020

147 visningar