10 dagar kvar till Takeoff!

Då var denna hektiska vecka över och vi går in i nästa fas i kalendern - Den rödmarkerade!

Nu ska vi få klart allt det sista och har inte tid för strul och tramsande med myndigheter.

Den annars så långa listan har kortats av avsevärt och nu återstår saker som har haft låg prio.

Men gött är att nu kan vi se mållinjen skymta där framme...

Vi har haft underbart väder här hemma i Sverige. På sina ställen har det legat över 35+ -strecket på termometern vilket är rekord på många platser runt om i vårt avlånga land. Ska bli härligt att fortsätta i värmen ett tag till, i nästa vecka ska det bli regn nämligen. Det är vad man sa på nyheterna idag. För egen del har jag inga problem att vistas i värmen längre tider, men för våra gamla är det en pina.

Ser alla barn som börjar fått nog med att leka i pooler och sandlådor i samma värme. Varför envisas föräldrar som bor 10 min från närmaste badstrand med att sitta på gården i skuggan med sin telefon, men ungarna ska bada i poolen i starkaste sol?

Göteborg har totalt eldningsförbud och det ska bli intressant om alla följer detta med tanke på att man har ett starkt behov av att tända grillar på innergårdar. Ugnen i köket funkar lika bra, bara ett tips. Så sparar vi på ett mardrömsscenario ifall att.

Hundarna ska vi inte tala om, helt slut blir dom efter 15 minuters vandring på den skållheta asfalten. Vilma flåsar med öppen mun och dricker floder vatten när vi kommer in igen från värmen där ute. Nellie och Ida vägrar gå längre rundor och lossar sin last innan man hinner komma runt husknuten. Men, jag förstår dom, och inte är det skönt att gå i gräset heller då gräsmattorna är snustorra och dammar som en öken när man går i den. Grässtråna är som rakblad på benen. Men, vi ska vara glada över fint väder och får hitta lösningar när vi kommer ner i värmen för dom fyrbenta. Ska rita en skiss på en Bajamaja för hundar :D

Världen nåddes av hemska rapporter om branden i Grekland som dödat över ett 80 tal gamla och barn. Man börjar även misstänka att branden var anlagd. Man kan inte nog undra över hur människor är funtade. Oron växer även att bränderna runt om i Sverige ska ta fart och eldningsförbud har inletts här. Vi tycker det är bra men ser ändå människor grilla nere på gården trots rådande förbud.

"Vi fruktar försäkringskassan och skatteverket mer än livet själv och orkar inte ens tänka på vad vardagen har runt hörnet. Här nere har man inga val mer än att ta tag i allt själv. Man härdas och ställer krav. Därav har man en inställning till att man själv är sin egen lyckas smed."

Saknaden efter kära återseenden

Nu är det över tre år sedan vi sist såg vår familj här nere. Saknaden är enorm.

Trots att man ringer varandra och trots att facebook finns känns det ändå som att man tappar väldigt mycket. När man ser hur snabbt barnen växer upp känns det som att man inte hinner med längre. Tur är att snart ska vi ses igen. Snart ska vi kunna ta igen all tid vi missat med varandra. Sista gången vi sågs har jag färskt i minnet. Saknar alla så fort man tänker på dom.

Födelsedagsfirande i Papagiannades hos παππούς och γιαγια. Här råder ett lugn som får all stress att lossna. Och i goda vänners lag har man aldrig en tråkig stund. Kreta utan Stelio och Katerina och barnen är omöjligt. Mer jordnära och underbara människor får man leta efter.. Snart ska vi äntligen få träffas igen!

Vad gör då alla dessa minnen så starka?

Är det människorna eller är det omgivningen? Att allt här får ta sin tid lever dom flesta med. Vare sig det handlar om möten med andra människor eller myndigheter råder det ett slags ordning i all kaos, "-No stress, Roberto..." Här oroar man sig mer över saker man inte kan påverka, hur alla i familjen ska klara sig. Man oroar sig inte över att inte hinna nånstans i tid.

Vi här hemma är så vana vid att allt har sin lilla gång, att trots ork eller inte är vi vabbade av stat och myndigheter från vi föds. Vi fruktar försäkringskassan och skatteverket mer än livet själv och orkar inte ens tänka på vad vardagen har runt hörnet. Här nere har man inga val mer än att ta tag i allt själv. Man härdas och ställer krav. Därav har man en inställning till att man själv är sin egen lyckas smed.

"Man anpassar sig efter vardagen och det är inget ovanligt att man ser familjen på restaurang klockan 22:00 på kvällen, med småbarnen i knät tuggandes på en pommes eller sippande en kall Fanta Portokalada".

Här lever man inpå varandra varje dag. Alla i familjen räknas, gammal som ung. Även om man arbetar alla veckans dagar och knappt ser varandra tar man till vara på varje sekund. Man anpassar sig efter vardagen och det är inget ovanligt att man ser familjen på restaurang klockan 22:00 på kvällen, med småbarnen i knät tuggandes på en pommes eller sippande en kall Fanta Portokalada, (Mias absoluta favoritdricka i värmen).

För, när allt kommer omkring, är det viktigare att vara med familjen än att leva efter en klocka. Något vi här hemma borde ta efter. Vi som har ett par månader om året i mörker.

Vilka minnen tar man med sig hem efter semestern?

Vilket minne sätter sig starkast? Är det människorna, är det platser eller är det dofter och smaker? Konstigt egentligen hur man är funtad. Ibland kommer jag på mig själv med att komma ihåg doften av nystartad stenugnsgrill med lite ved -doft, blandat med doften av salt hav. Hur man än försöker smakar aldrig den hemlagade grekiska salladen lika gott här hemma, eller oliverna.

Har varit nere på Fiskebäck hamn i sommar och kunde minnas mig tillbaka då i grilldofterna mixat med skaldjurdsdofterna.

Nu med EU mopparna i Sverige, puttrandes förbi i dom sena sommarkvällarna, känns det som att man är tillbaka och sitter på balkongen. Det enda som saknas är cikadorna. Dessa helt fantastiska och underbara varelserna är lika inpräntade som sirtaki när det gäller Kreta.

Hur ofta har man inte längtat när man hör andra berätta om deras ljuva semester i Grekland. Det är som man säger, Grekland har något för alla. Även om man inte tror det så sätter sig just den unika delen fast långt inne i hjärtat på alla som älskar Kreta och Grekland, för att sakta smyga upp på en när man som minst anar det.

28/7 - Snart stundar kalas och sen bakluckeloppis.

Svärmor fyller år och det blir smörgåstårta med gott dricka till. Visst ja! Smörgåstårta! Den unika smaken av härligt svensk mat. Hur ska detta gå nu då? Kommer ihåg för nått år sedan när Mia skulle bjuda på smörgåstårta på Kreta.

Som hon kämpade med att hitta alla ingredienser. Vandrandes hela dagarna i 40 grader stekande sol. Upp och ner längs gatorna. In och ut i alla supermarkets och deli´s. Långt om länge fick hon ihop en tårta och det gick hem i smaksensation hos byborna, jodå se..

20 kilo i väskan, Netflix, Gott & Blandat och 15 knôkfulla pappkassar...

Trots en härlig dag med dunderväder var det lite besökare i Slottsskogen idag. Mia lyckades sälja av nästan hela klädpartiet sånär. Några lyckliga fyndare som återkom gång på gång med dagens bästa säljare - Mia!

29/7 - Bakluckeloppis dags! Efter att ha fått in ca 15 pappkassar med kläder och ett par tunga kartonger med serier på dvd, instuvade i en Skoda Felicia, och tre pers bar det av till dagens bravader. Det kändes som en av sommarens varmaste dag. Säkert 30+ grader.

Vi valde en super plats att stå på, skugga och träd bakom oss med gräsmatta att sitta på. Folk sökte sig till skuggan för fika och passade på att titta på våra bord i värmeböljan.

Besökarna var få men köpvilliga och det gick riktigt bra dom första timmarna. Vi fick reda på att det var lite utställare och lite besökare idag, vilket var konstigt med tanke på att dagen innan hade det varit knökfullt här. Nåja, vi var helnöjda.

Vi vill passa på att tacka våra vänner som tog sig tid att komma hit och besöka oss på plats.

Och även passa på att tala om att allt gått bra. Inga rikedomar, men väl spenderad dag i all sin prakt, med glada människor som fått gjort sig några bra kap under dagen hoppas vi.

Äntligen! har vi blivit av med allt som stått packat i vardagsrummet. Nu väntar en dusch, mat och sen ta en siesta ett par timmar. Efter 7 timmar i solen behöver man det.

"För egentligen, minnen är inget vi lämnar, det är lika mycket sånt vi skapar varje dag. Och varje dag räknas.."

Packningen går som på räls...

Med endast 20 kilo i bagaget samt extra 20 kg till kan vi tacka godnatt till att ta med så mycket ner. Som tur är skickar vi ner kartonger via postnord i veckan innan vi åker, så kommer det fram när vi hunnit till rätta. Över 900 spänn ska man ha för att skicka 20 kilo till Grekland. Billigt eller ej, men praktiskt då vi kan skicka sånt vi inte behöver direkt.

När man packar såhär slutligt, tänker man på hur mycket saker och ting man samlar på sig. Visst har man slängt och skänkt bort när man flyttat, och för all del även när man rensat upp. Men det är ändå inte samma sak. Egentligen behöver man väldigt lite. Man samlar på sig de saker man tror sig behöva men sällan gör. Saker vi har tagit för givet kanske?

Inte betyder en inköpt t-shirt något mer när man säljer den, en klänning kanske väcker upp minnet av när man bar den? Leksaker då? Allt har ju minnen kopplat, kan man sälja allt?

Prydnadssaker då? Allt vi sålt idag handlar egentligen om olika delar av minnen innan saken kom i ens ägo till hur man fick den, gåva, arv eller köp? För oss symboliserade allt vi sålt idag som en del av vår grundsten för det vi ska bygga där nere med varandra. Denna dagen kommer bli lika viktig sen när vi har kommit till rätta, och pratar minnen som "-kommer du ihåg när vi stod på bakluckeloppisen?", där vi kan skratta och minnas allt jobb, allt slit vi haft för att ta oss dom 400 milen. För egentligen, minnen är inget vi lämnar, det är lika mycket sånt vi skapar varje dag. Och varje dag räknas...

Det kommer bli mycket Netflix och Cmore där nere istället. Tur att man kan ta med sig kanalerna ner. Mia är överlycklig, Vintern är räddad! Efter turistsäsongen slappnar man av mer här nere, folk samlas och har mysigt. Man äter familjemiddagar, spelar spel, vandrar och bara umgås helt enkelt. För mig och Mia kommer det gå åt en hel del serier och godis.

Fick beställt 5 påsar Malaco´s Gott & Blandat, 5 burkar salta Salmiak katter, Marabou choklad och annat som ska tuggas framför TV:n. Om vi inte ätit upp allt innan dess vill säga.

Vill ni får ni gärna skicka ner godis i stora lass till oss, vi kan ta bilder på allt och såklart ska vi försöka göra lite videoklipp där vi låter våra nära och kära här nere prova på Svenskt godis.

Själv ser jag fram emot att få bjuda på lite julmat som jag tror går hem. Man gillar fisk och äter mycket sånt vi äter hemma i Sverige, kanske inte tillagat som vi gör. Det ska bli kul.

#enkelbiljettkreta #papagiannades #fantaportokalada #cikador #bakluckeloppis