Ja, nu är jag snart på väg hem till mitt älskade Göteborg. Känner mig både glad och ledsen på samma gång, konstig känsla. Men när jag väl står på svensk mark och känner svenska lukten från gräsmattor och träden, och med allt som är perfekt lika avstånd mellan varje träd inga hål i trottoaren och höra alla snacka svenska kommer jag bli glad. Men kommer att sakna allt som finns här i Makrigialos. Marias själ stannar alltid på Kreta, och Mia åker hem för att jobba och träffa dom

Då har våra första 14 dagar i paradiset gått. Så mycket som hänt och så många intryck att ta in. Den värsta resfebern har lagt sig och kroppen är inställd på att det inte blir någon hemresa igen. Inget mer snegla på klockan och räkna dagar, aldrig igen... Vatten, Lidl och kaffe.... Ordnat med kontrakt, nu är allt klart med boendet, gött. Vi älskar vårt krypin. Köpt lite stekpannor och lite annat smått och gott hem till köket. Nya större kaffemuggar, deras pyttesmå koppar till